Långtidsscenarierna arbetas fram vartannat år. Förra gången (2019) var all kärnkraft borta 2045, då de sista reaktorerna varit i drift i 60 år.
Kärnkraft är inte förnybart
I de nya scenarierna, som presenterades i mars, är det alltså kärnkraft som gäller. Det strider mot det mål riksdagen satt upp för energipolitiken, som också citeras i myndighetens egen rapport: ”Det nationella målet till 2040 är 100 procent förnybar elproduktion.”
Till förnybar el räknas inte kärnkraft eller fossil kraft. I energimålet sägs visserligen också att kärnkraft inte är förbjuden, men bakom energipropositionen fanns en överenskommelse från 2016 mellan S, MP, KD, C och M. M och KD ställde sig bakom 100 procent förnybart mot att S och MP lovade att inte stänga av reaktorer med politiska beslut. I överenskommelsen ingick också borttagandet av en skatt på kärnkraft.
Drabbas av åldring
I samtliga långtidsscenarier från Energimyndigheten förutsätts nu tre reaktorer drivas till åtminstone 2050. Det året är Ringhals 4 68 år gammal. Ingen reaktor i världen har drivits så länge. De äldsta har drivits i 52 år.
Liksom andra maskiner drabbas reaktorer av åldring, och alla delar kan inte bytas. När Oskarshamn 1 stängdes hade den haft så många snabbstopp att den närmade sig körförbud. Förenklat uttryckt hade den skakat sönder.
Strålsäkerhetsmyndigheten skärpte i oktober kraven på åldringshantering.
Klarar inte säkerhetskrav
192 kärnkraftsreaktorer i världen är av olika skäl stängda för gott enligt Internationella Atomenergiorganets databas PRIS. En del av dessa reaktorer har inte klarat moderna säkerhetskrav och stängts för att det är för svårt eller för dyrt att rusta upp dem. Några har stängts av politiska skäl (till exempel folkomröstning) och några efter olyckor.
I det fall det är möjligt att driva reaktorer väldigt länge är det ändå inte givet att det är lönsamt. Två av de äldsta reaktorerna i världen är Ginna och Indian Point 1 belägna i norra delen av New York. Båda hålls, sedan 2016, igång med politiskt beslutade stora subventioner via elräkningen. Amerikansk kärnkraft är hårt pressad av konkurrensen från sol och vind.
Vägrar intervju
Hur Energimyndigheten tänkt är svårt att veta eftersom myndigheten vägrat ge telefonintervju efter att först ha lovat detta.
Enhetschef Martina Högberg har i viss mån svarat på skriftliga frågor per mejl, utan möjlighet till uppföljningsfrågor.
På frågan om vad som ligger bakom att myndigheten frångått gällande energimål om 100 procent förnybar el 2040 i sina scenarier skriver enhetschefen att hon invänder mot påståendet. Hon hänvisar till energipropositionens skrivelser om att 100 procent förnybar elproduktion endast är ett mål och ”inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.”
Det är dock inget svar på frågan varför myndigheten ändrat sig – från avveckling i alla scenarier 2019 till fortsatt kärnkraft i alla scenarier 2021. Martina Högberg åberopar inte heller något annat styrdokument än energipropositionen 2018, och skriver vidare: ”I den politik som finns beslutad idag ingår givetvis det energipolitiska mål som anges ovan.”
När myndigheten i sina framtidsscenarier bortser från målet om 100 procent förnybar elproduktion utgår den alltså från en annan politik än den som finns ”beslutad idag”.
En annan politik är givetvis möjlig, till exempel efter valet 2022, om M-KD-L-SD vinner valet, men gällande riksdagsbeslut har 100 procent förnybart som mål.
Känslig fråga
Frågan om myndigheten, genom scenarierna, gett sig in i politiken är uppenbart känslig.
När Svenskt Näringsliv kommenterade scenarierna som att ”Energimyndigheten slår ett slag för ny kärnkraft” reagerade myndigheten med ett argt pressmeddelande och fick Svenskt Näringsliv att avpublicera sin artikel. I Energimyndighetens pressmeddelande citeras generaldirektör Robert Andrén:
– Detta är inte en rapport som tar ställning eller ”slår några slag” för eller emot enskilda kraftslag utan tittar på hela energisystemet och dess utveckling. Vad den säger är att vid kraftigt ökad elanvändning i framtiden, och höga priser på fossil energi och utsläppsrätter, kan elpriserna stiga så mycket att det kan bli lönsamt att investera i kraftslag och tekniker som idag inte bedöms lönsamma såsom havsbaserad vindkraft eller ny kärnkraft.
Det är alltså förutsägelser att ökad elförbrukning ska driva upp elpriserna som föranleder myndighetens omprövning av kärnkraftens framtida roll. Men de som förväntar sig att kunna öka elförbrukningen, däribland SSAB och LKAB, gör det därför att billig sol- och vindkraft sänker elpriserna, i Sverige och hela världen.
Kontroversiella resonemang
Myndighetens ekonomiska resonemang är kontroversiella liksom uppfattningen att beslut om att behålla kärnkraft och bygga ny kärnkraft kan tas på rent ekonomisk grund, helt utanför politiken. Kärnkraften har varit en politisk stridsfråga sedan 1974 i Sverige, och även i många andra länder.
Andra kärnkraftsvänliga organisationer som Energiföretagen och den elintensiva industrilobbyn SKGS har också tolkat scenarierna som ett ställningstagande för kärnkraft.
I SVT:s partiledardebatt den 2 maj hänvisade Nyamko Sabuni (L) direkt till Energimyndighetens scenarier som argument för ny kärnkraft.
Prognosmiss redan för 2020
Scenarier kan ses som antingen ett sätt att skapa framtiden eller att att förutspå den. Spådomen för 2050 kan inte bedömas. Däremot har myndigheten bevisligen redan fel i sin prognos för 2020. Där räknas med 58 TWh kärnkraft 2020 – trots att det bara blev 47.
– När scenarierna gjordes fanns inte statistik för 2020 (under senhösten 2020) utan scenarierna har 2018 års statistik som basår. När vi sedan fått statistiken för 2020 ser vi att produktionen blev lägre än vi förväntat, vilket beror på längre revisioner under året, skriver Martina Högberg.
Att 2020 blev ett svagt år för kärnkraften berodde på många olika fel vid flera olika reaktorer. Sådana år inträffar emellanåt. Men Energimyndighetens modell utgår från att kärnkraften alltid producerar på topp.
