Ekonomerna föreslår en förmögenhetsskatt på två procent för världens rikaste personer, vilket skulle generera cirka 27 000 miljarder kronor per år. De betonar att de rika länderna har en skyldighet att ta ett större ansvar, eftersom de bär en större skuld till klimatkrisen. Forskning visar att de rikaste länderna orsakar en global upphettning som leder till skador i de fattiga länderna för upp till 65 000 miljarder kronor per år.

Toppmöte för klimatfinansiering

Ekonomerna uppmanar också till att avsluta subventioner för fossila bränslen och istället tvinga de fossila bolagen att betala för den skada som de har åsamkat. Därutöver skriver de att de rika länderna måste skriva av de fattiga ländernas skulder. Skulderna har upprättats i ett nykolonialt finansiellt system, och försvårar för de fattiga länderna att finansiera välfärd och klimatomställning, skriver ekonomerna.

Det är runt 50 statschefer som träffas vid ett toppmöte i Paris 22–23 juni för att diskutera det globala finans­systemet, med målet att komma överens om ett ramverk för att finansiera klimatomställningen och nå ­målen för hållbar utveckling.

En viktig del av detta är de rika ländernas stöd till klimatomställning i fattiga länder. Statscheferna ska också diskutera utformningen av ”loss and damage”, en fond med ekonomiska medel för fattiga länder att ta ur till skydd och reparation vid klimatrelaterade naturkatastrofer. Vid det senaste av FN:s klimattoppmöten, COP 27 i Sharm el-Sheikh i Egypten, kom deltagarna överens om att en sådan fond skulle inrättas. Historiskt har dock inte de rika länderna levt upp till sina åtaganden vad gäller finansiellt stöd till klimatomställning i fattiga länder. Nu framhäver ekonomerna behovet av förändring.