Nackdelen är att konstgräsplanerna släpper ifrån sig mikroplaster, eller så kallat gummigranulat, ut i naturen och vattendragen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Lång nedbrytningstid

Enligt IVL Svenska miljöinstitutets uppskattning rör det sig om 1 600 till 2 400 ton gummigranulat, som försvinner från fotbollsplanerna varje år. Gummigranulat är små plastkulor som läggs ut på konstgräsplanerna för att få till rätt dämpning i underlaget, samt för att få plastgrässtråna att stå upp. Materialet tillverkas främst av återvunna bildäck.      

– Vår utredning avser samtliga svenska källor och transportvägar av dessa partiklar, ut till haven. Lite överraskande var de här artificiella konstgräsplanerna den näst högsta källan, efter våra bilvägar, från vilka däckrester sprids vidare ut i naturen, säger Mikael Olshammar, miljöteknikingenjör på IVL. Det som är alarmerande med spridningen av dessa mikroplaster är att vi ännu inte vet vilken miljöpåverkan de har, menar han.

– Det rör sig ju inte om miljögifter i egentlig mening, och i nuläget ser vi inga allvarliga effekter av det här. Men i och med att det tar flera hundratals år för dessa plaster att brytas ned i naturen gäller det att mota Olle i grind, säger Mikael Olshammar.

Linda Linderholm, miljökemist på Naturvårdsverkets miljögiftsenhet, säger att det är oroande att mikroplasterna hamnar i våra hav, även om vi ännu inte vet exakt vilka miljöeffekter det innebär.

– Det här är material som hamnar i våra hav och som inte ska vara där. Plast kan dessutom innehålla olika tillsatskemikalier, så det finns en risk att vattenlevande djur får i sig andra farliga ämnen genom den, säger hon.     

Cecilia Hedfors, sakkunnig om miljögifter på Naturskyddsföreningen, framhåller att vi i dagsläget vet väldigt lite om hur mikroplasterna påverkar ekosystemet.

– Ur försiktighetssynpunkt borde vi därför vara varsamma. Framförallt är plaster väldigt svårnedbrytbara och ansamlas därför på havsbottnen. Det kan även vara så att plasten för med sig andra giftiga ämnen ut i naturen, säger hon.

Vill fortsätta med konstgräs

På Svenska fotbollförbundet följer man diskussionerna om mikroplastens miljöpåverkan, men vill samtidigt fortsätta satsa på konstgräs. Förbundet ser att det har lett till ett ökat idrottande, bland annat för barn och ungdomar.

Ronni Lundqvist, anläggningsansvarig på Svenska fotbollsförbundet, anser att miljöaspekten är viktig.

– Idag har vi bara uppskattningar om hur mycket gummigranulat dessa fotbollsplaner läcker. Vi behöver fastställda fakta kring det här. Bygger man slutna dräneringar kring en konstgräsplan skulle det egentligen vara ganska enkelt att ta fram, säger han.   

En lösning som såväl Ronni Lundqvist som miljöexperterna menar skulle fungera är att införa filter i avrinningen från planerna, som fångar upp och tar tillvara gummigranulat.

– Det vi tittar på är om vattnet som rinner av planen kan ledas till en uppsamlingsbrunn med filter, säger Mikael Olshammar, på IVL.