Fossilmiljardärer och kärnkraftskramare – så vill Ekomodernisterna splittra miljörörelsen
Dagens ETC granskar Ekomodernisterna – och hittar både klimatförnekare och fossilmiljardärer.
Bild: TT/AP, Pressbild/Miljöpartiet, Press/Ekomodernisterna
Dagens ETC
De kallar sig ”Sveriges yngsta miljörörelse”. De kämpar för kärnkraft. De är skickliga på mediala utspel. De finansieras av en engelsk kapitalförvaltare och har länge påverkat debatten i USA.Dagens ETC granskar Ekomodernisterna – och hittar både klimatförnekare och fossilmiljardärer.– Man måste bejaka industrin, säger Take Aanstoot.Han är ordförande för svenska Ekomodernisterna.Han är samtidigt representant för Miljöpartiet.
Fredrik Lundberg
Inovember har Svenskt Näringsliv ett seminarium med titeln ”Gröna investeringar och grå byråkrati” för att lansera en ny rapport. Inga stora nyheter presenteras. Att miljöbalken lägger hinder i vägen för investeringar har näringslivsorganisationer hävdat länge.
Det som sticker ut är att miljörörelsen inte representeras av Naturskyddsföreningen eller Greenpeace, utan av Take Aanstoot från Ekomodernisterna.
Ekomodernisterna?
Han presenterar organisationen:
–Vi finns sedan tidigare i ett tiotal länder, i Sverige sedan 2019.
– Man kan bara lösa miljöproblemen om man kombinerar dem med ökat välstånd. Man måste bejaka industrin och måste bejaka teknisk utveckling.
Moderatorn, Robert Thorburn från Svenskt Näringsliv, frågar:
– När det finns en målkonflikt mellan lokala miljövärden och klimatnytta på en global skala, hur hanterar ni det?
I den frågan ligger Svenskt Näringslivs problembeskrivning: att de ser sig själva som den gröna framtiden och att motstånd mot detta är inskränkt, egoistiskt eller omotiverad byråkrati. Det gäller frågor som Preems utbyggnad, Cementas fortsatta brytning, slutförvaret för kärnavfall och gruvbrytning i Norra Kärr vid Vättern.
Take Aanstoot svarar lugnt och välavvägt med en svag holländsk brytning:
– Målkonflikter ska hanteras på ett annat sätt än miljörörelsen gjort tidigare. Om en klimatnytta är tillräckligt stor kanske man ska tillåta ett större ingrepp i den lokala naturmiljön, säger han.
•
Ekomodernisterna är inte lik någon annan organisation.
Organisationen har funnits i Sverige sedan 2019, och har enligt egen uppgift cirka 200 medlemmar. Den har inte haft något årsmöte, men den har anställt en generalsekreterare. Det enda program som finns är en översättning av det Ekomodernistiska manifestet från 2015. Mer om det längre fram.
Sedan i somras har svenska Ekomodernisterna alltså en generalsekreterare: Karolina Lisslö Gylfe. Hennes lön kommer från Quadrature climate foundation (QCF).
QCF är en stiftelse som bildats av kapitalförvaltaren och hedgefonden Quadrature. Den förvaltar bortåt 25 miljarder kronor, placerade i bolagsjättar som Alphabet (Google), Amazon, Facebook, Microsoft, Spotify med flera. Quadrature har sin bas i London, men använder domännamnet .ai, vilket står för skatteparadiset Anguilla. Vd och grundare är Suneil Setiya, som i mars 2021 bjöd på en takvåning vid Hyde Park London för 1,3 miljarder kronor (”Hedgie hits the Hyde Park Heights” var rubriken i Times). Hur budgivningen slutade är inte känt, men om han vann blir han granne med Kylie Minogue. Lägenhetens pris är tre–fyra gånger mer än vad som Quadrature årligen avsätter, avdragsgillt, till klimatfonden QCF.
Ekomodernisterna har funnits betydligt längre i USA än i Sverige. Spindeln i nätet är Breakthrough institute (BTI) som bildades år 2003 av den karismatiske (och bildsköne) pr-mannen Michael Shellenberger och marknadsundersökaren Ted Nordhaus. De är fortfarande rörelsens ledare och extremt aktiva.
Organisationen har många anställda och en lång lista av rika finansiärer, varav en del också sitter i styrelsen. BTI är kärnan ett omfattande nätverk av välfinansierade ekomodernistiska organisationer.
GMO har räddat miljontals liv
BTI argumenterar för att teknik och teknikgenombrott är vad världen behöver. Så långt inget ovanligt. Många andra anser att teknik ger mer klimatnytta än exempelvis personliga uppoffringar, till exempel solkraft, vindkraft, värmepumpar och led-lampor. Men sådan teknik nämns inte i rörelsens styrdokument, det Ekomodernistiska manifestet. På BTI:s sajt hittar man istället hundratals artiklar som argumenterar mot solkraft.
Den teknik de vill se mer av i världen är framför allt kärnkraft. Rörelsen slåss för att bevara gammal kärnkraft, men de vill också se nya reaktorer – även bridreaktorer (som drivs med plutonium och kyls med flytande metall) och fusion. Samt kärnkraftsdrivna fartyg.
”Kärnklyvning utgör i dagsläget den enda befintliga koldioxidfria teknologin med påvisad förmåga att uppfylla huvuddelen av, kanske rentav all, en modern ekonomis energiefterfrågan”, skriver de i manifestet.
De gillar också intensivt jord- och skogsbruk, och särskilt genetiskt modifierade grödor (GMO). Alliance for science vid Cornell-universitetet i staten New York håller mest på med GMO. Chefsstrateg är ekomodernisten Mark Lynas, .
Men det som gör att Ekomodernisterna avviker mest från den bredare globala miljörörelsen är den tillbakalutade inställningen till klimatet.
”Klimatförändringen är verklig, men den är inte världens undergång. Det är inte ens vårt viktigaste miljöproblem”, skrev Michael Shellenberger 2020 i affärstidningen Forbes, i ”en ursäkt å miljörörelsens vägnar” för att den sprider ”klimatskräck”.
– Vi tar klimatförändringarna på största allvar, säger däremot Karolina Lisslö Gylfe.
Hon passar först på frågan om huruvida svenska Ekomodernisterna är en del av en internationell organisation, men återkommer sedan och uppger i mejl att de ”ingår i ett internationellt nätverk av miljöorganisationer som heter Replanet”.
Det är en föga känd holländsk organisation med enbart holländsk text på sin hemsida.
Det är uppenbart inte hela sanningen, med tanke på att deras styrdokument är amerikanskt och finansieringen från Storbritannien.
•
De internationella ekomodernisterna har länge också sett fossilgas, inklusive gas som utvinns med fracking, som ett positivt alternativ till kol. BTI:s sajt har flera dussin artiklar som försvarar fracking.
Ekomodernisten Bryony Worthington har skrivit i Guardian att det är fel att kämpa mot fracking i England. Hon är direktör vid QCF, som finansierar svenska Ekomodernisterna.
På BTI:s sajt finns också en presentationssida för dansken Bjørn Lomborg, världens kanske mest kände klimatskeptiker under de senaste 20 åren.
– Jag känner inte till namnet, säger Karolina Lisslö Gylfe.
Lomborgs och BTI:s budskap är uppskattat på sina håll. 2015, inför klimatmötet i Paris, flög Bill Gates dit (med privatjet) och lanserade Breakthrough energy ventures (BEV) med ett par miljarder dollar i potten, tillsammans med en hel flock andra mångmiljardärer: Jeff Bezos (Amazon), Michael Bloomberg, Mark Zuckerberg (Facebook), Richard Branson (Virgin, i bland annat flygbranschen), Jack Ma (Alibaba), Tom Steyer och George Soros. Det är inte företag som är kända för sitt klimatengagemang, eller för att betala värst mycket skatt någonstans.
Det är mer eller mindre samma företag som Quadrature investerar i.
BEV investerar i innovation för klimatet. Det är antagligen mest nya former av kärnkraft, men det kan man inte veta exakt. BEV:s sajt innehåller otaliga foton på Bill Gates med olika världsledare, men ingen årsredovisning.
Varje år investerar världen cirka 10 000 miljarder kronor i kraftverk och energi-infrastruktur. Jämfört med det är BEV:s avkastning på högst två miljarder kronor per år inte mycket. Deras utveckling av många udda och spridda projekt kommer sannolikt inte att ge några genombrott och styra teknikutvecklingen.
Om man ser ekomodernismen som en investering i politik och ideologi kan den däremot ha gett en bra avkastning.
BTI-grundaren Shellenberger, numera mest aktiv i en annan ekomodernistisk organisation – Environmental progress, presenterar sig själv som att han ”har varit klimat- och miljöaktivist i över 30 år”. Han har, enligt egen uppgift, bidragit till att rädda kärnkraftsreaktorer världen över, ”från Illinois och New York till Sydkorea och Taiwan”.
Detta är kanske inte bara skryt.
I Sydkorea vann Moon Jae-in presidentvalet i maj 2017 på anti-kärnkraft och stoppade byggandet av reaktorerna Shin Kori 5-6. Istället överläts beslutet till en ”medborgarjury” bestående av 471 slumpvis utvalda medborgare som fick diskutera sig fram till ett svar, alltså som en sorts fokusgrupp istället för vanlig representativ demokrati eller en folkomröstning.
De fick några månader på sig och 60 procent av panelen röstade för att reaktorerna skulle få byggas, och det gick regeringen med på. (Den har dock stängt två reaktorer och planerar att stänga flera.) Shellenberger inbjöds till Korea fyra gånger under tiden och träffade folk, och skrev flera brev till medborgarjuryn, undertecknade av diverse auktoriteter eller kändisar.
Ekomodernisterna har däremot misslyckats i Taiwan där avvecklingen pågår för fullt och i Kalifornien, där BTI och Shellenberger finns.
•
Ekomodernisterna genererar mycket publicitet, på nyhetsplats, ledarsidor och krönikor över hela världen. Shellenberger och Nordhaus är experter på kommunikation och påverkan. De påverkar det politiska och intellektuella landskapet genom att visa på oenighet inom miljörörelsen fast oenigheten mest består av dem själva och genom att definiera vad som är problem och vad som är lösningar. Inte minst är de duktiga på att hitta udda personer inom miljörörelsen, vänstern och gröna partier och se till att ge dem uppmärksamhet.
Ett svenskt exempel är när Daniel Färm (S) och Take Aanstoot, som inte bara är medlem i Miljöpartiet utan också tillförordnad ordförande i Linköping, skrev en artikel i december 2020 på debattplats i Dagens Nyheter där de förespråkar ny, fjärde generationens, kärnkraft. Färm är vd för socialdemokratiska Aktuellt i Politiken, Aanstoot sitter alltså i styrelsen för MP i Linköping.
– Vi kände varandra genom föreningen Humanisterna, säger Daniel Färm till Dagens ETC.
Varken Aanstoot eller Färm företräder ens en nämnvärd minoritet inom sina partier.
Socialdemokraterna tog ställning mot fjärde generationens kärnkraft redan på 1970-talet. Ett av skälen var att den medför risker för att plutonium kan stjälas av terrorister eller stater.
Shellenberger ser däremot kärnvapenspridning som något positivt. Sådant ger publicitet.
Shellenberger och Nordhaus blev redan 2008 utnämnda till miljöhjältar i Time Magazine.
2009 blev David Keith miljöhjälte. Han är också en av de 18 undertecknarna av rörelsens manifest.
•
David Keith är fysikprofessor på Harvard och var drivande bakom ett försök att göra ett experiment för solavskärmning från Kiruna. Det var tänkt att genomföras av det statliga Rymdaktiebolaget 2021, men stoppades i mars av en internationell kampanj från Naomi Klein, Greta Thunberg, Samerådet, Naturskyddsföreningen med flera.
Keith grundade år 2009 Carbon engineering, ett företag för att suga upp koldioxid ur luften, och för det har han fått finansiering av den kanadensiske tjärsandsmiljardären (Norman Murray Edwards). Carbon engineering har inte producerat så många maskiner, så de har använt Photoshop för att få dem att se fler ut. Fejkbilden har publicerats i massor av medier, till och med tidskriften Science.
Det är en flytande gräns mellan ekonomiska intressen och politisk linje i de ekomodernistiska organisationerna.
Ett exempel på det är Katie Ott, som är chef för politisk lobbying (government relations) på BTI. Hon var tidigare chef för politisk lobbying på kraftbolaget Exelon, ett företag som 2020 dömdes för mutor för att få bidrag för sina kärnkraftverk. Trots den domen, och böter på 200 miljoner dollar, röstade Illinois kongress i september 2021 igenom 700 miljoner dollar i stöd för fortsatt drift av fyra reaktorer. I uppräkningen av bidragsgivare till BTI är första namnet Pritzker innovation fund. Rachel Pritzker är ordförande, sitter också i styrelsen för BTI och undertecknade det ekomodernistiska manifestet. Guvernör i Illinois är miljardären JB Pritzker, i samma klan.
Det är inte alltid lätt att följa trådarna, men mönstret är ändå tydligt. I USA är politik till stor del till salu. Det är en fråga om pr – och Shellenberger är en mästare på PR.
•
Ekomodernisterna utmärker sig för en ofta polariserande debattstil. Den 21 oktober skrev Shellenberger på Twitter:
”Men det är uppenbart att Greta Thunberg och maltusianerna inte bryr sig om klimatet. Om de gjorde det skulle de inte ersätta kärnkraft med fossila bränslen och motsätta sig de de medel de fattiga nationerna kan använda för att anpassa sig till klimatet.”
Han har skrivit mängder av artiklar och böcker om vikten av att ”döda Kyotoavtalet” och om ”miljörörelsens död”. Enligt en annan ledande ekomodernist, Mark Nisbet, är det miljöaktivister som polariserar debatten genom ”svartkonst på sociala medier för att hacka våra hjärnor och få oss att fokusera på högern och fossilindustrin”.
Höger- och hatmedia i USA som Breitbart news gillar och refererar ekomodernister, helt enkelt därför att de slår mot miljörörelsen.
•
Karolina Lisslö Gylfe har skrivit att de höga energipriserna ställer folk inför valet ”heat or eat”, alltså mellan att svälta eller att frysa ihjäl. Hon återkommer till detta i intervjun med Dagens ETC.
De svenska ekomodernisterna har under hösten drivit en namninsamling för att Sverige i EU ska driva att kärnkraft ska ingå i den så kallade gröna taxonomin, och därmed räknas som grön teknik, till vägledning för investerare som till exempel pensionsfonder. Namninsamlingen fick in ”över tusen namn”. Budskapet är detsamma som M-KD-L-SD drivit i riksdagen.
De har lyckats föra in en helt irrelevant debatt om kärnkraft
Men föreningen är politiskt obunden med tre styrelseledamöter från tre olika partier påpekar Karolina Lisslö Gylfe: Take Aanstooot från MP, vänsterpartisten Jessica Eek (liksom Aanstoot från Linköping) och liberalen Daniel Westlén.
Take Aanstoot och Karolina Lisslö Gylfe fick in en debattartikel i Svenska Dagbladet den 7 januari för att kärnkraft ska in i den gröna taxonomin, och att det inte bara ska gälla tillfälligt till 2045, utan för evigt.
Eftersom de svenska Ekomodernisterna är en så färsk organisation så är det svårt att få någon att uttala sig om dem. Men någon som känner till dem väl är Jan Haverkamp, kärnkrafts- och energiexpert vid Greenpeace i Nederländerna.
Är Ekomodernisterna en miljörörelse?
– Nej! säger han bestämt.
Men gör de någon skada?
– Skadan är enorm, i alla fall här i Nederländerna. De har lyckats föra in en helt irrelevant debatt om kärnkraft. Detta kommer inte att resultera i någon ny reaktor, men vi förlorar flera år i kampen för att rädda klimatet på att diskutera återvändsgränder.
Men i Belgien har det gått sämre, berättar Jan Haverkamp.
Shellenberger kom 2019 inbjuden av den flamländska högerpartiet NVA i en kampanj för att rädda kärnkraften. Greenpeace delade ut ett pressmeddelande om Ekomodernisterna inför presskonferensen, vilket bidrog till att journalisterna ställde kritiska frågor.
– Shellenberger tappade balansen. Han sa att förnybar energi är en dum modefluga, att kärnvapenspridning inte är ett problem, och skällde ut journalisterna, säger Jan Haverkamp.
Efter att Dagens ETC talat med honom tog den nya regeringen i Nederländerna ställning för att bygga ny kärnkraft.