Alla branscher behöver bidra till en hållbar utveckling och därför vill EU-kommissionen införa klimat- och miljökrav (så kallade ESG-kriterier) i EU:s bankregler. Men att just Blackrock ska vara den som tar fram verktyg, mekanismer och allmän ”best practice” – vilka ska ligga till grund för den kommande lagstiftningen – har väckt en kritikerstorm.
Med en portfölj på 7,4 biljoner dollar (63 212 miljarder kronor) äger Blackrock allt från stora delar av oljebolagen BP, Exxon Mobil och Chevron till den brasilianska köttproducenten JBS, som breder ut sig på skövlad regnskogsmark i Amazonas. Hållbara investeringar utgör mindre än 2 procent av Blackrocks totala innehav. Kritiker lyfter fram att det är orimligt att ”världens värsta klimatförstörare” ska få definiera vad som är bra för planeten. Dessutom äger Blackrock delar av det europeiska bankväsendet, och ska således vara med och utforma sina egna regler.
Ombudsmannen vill se tydligare riktlinjer
Irländskan Emily O’Reilly är EU:s ombudsman och utreder som sådan missförhållanden i EU-förvaltningen. I somras öppnade hon en granskning i fallet Blackrock, vars slutsatser nu alltså blir publika. Enligt O’Reilly är det rimligt att misstänka att Blackrock, genom den rapport den förbereder för EU-kommissionen, får möjlighet att påverka förutsättningarna till avkastning på tillgångarna de hanterar.
Att Blackrock i sin offert bad om betydligt lägre arvode än det föreslagna kan också peka på att finansjätten såg rapporten som en möjlighet att skaffa sig insikter om EU:s regelverk och bygga sig ett kontaktnät som gör det möjligt att påverka EU-lagstiftningen till förmån för sina kunder. Hon rekommenderar att EU-kommissionen ser över sina riktlinjer för att klargöra när företag ska strykas från upphandlingar på grund av intressekonflikter.
”Även om det inte var första gången som företaget tilldelades ett kontrakt av EU-kommissionen, och värdet var relativt lågt, så tror ombudsmannen att det belyser den större utmaningen med hur EU-kommissionen kan uppmuntra den globala privata sektorn att delta i vissa politikområden samtidigt som man skyddar sig mot eventuellt onödigt inflytande från samma sektor,” skriver O’Reilly i sitt beslut.
Enligt ombudsmannen är det extra viktigt att göra detta nu när EU vill storsatsa på den gröna omställningen, ett initiativ som bygger på nära samarbete mellan statliga och privata investerare.
”EU planerar en period utan like av satsningar och investeringar, som kommer att innebära betydande kopplingar till den privata sektorn,” skriver O’Reilly.
Ombudsmannens rekommendationer är inte bindande men EU-institutionerna brukar följa dem.
Aktier behöver nya drivkrafter
Fallet väcker samtidigt större frågor om hur Blackrock och resten av finansbranschen kan bli en kraft i den gröna omställningen. Trots forskarlarmen om upphettningens konsekvenser fortsätter pengaflödena att strömma till fossila och miljöförstörande verksamheter.
Sasja Beslik är chef för hållbara finanser på den schweiziska privatbanken J. Safra Sarasin och har tidigare ansvarat för liknande frågor på Nordea. Han säger att finansbranschen är den största bromsklossen för den gröna omställningen.
– Inget går att ställa om utan dem som sitter på kassan. Men Parisavtalet är tyst om finansbranschen. Regeringen har förklarat att Sverige ska vara ett klimatneutralt land, men det inbegriper inte kapital. Medan vi pantar burkar och avstår från att äta kött så fortsätter våra pensionspengar att investeras i verksamheter som skapar väldigt stora utsläpp.
Det främsta sättet att skapa långsiktiga incitament är enligt honom genom att ändra aktiebolagslagen, som reglerar vad vd:ar och bolagsstyrelser är ansvariga för och hur de får betalt.
– När jag som förvaltare sitter och placerar pengar så utvärderas jag utifrån hur mycket jag har lyckats öka värdet på din portfölj under ett år. Men det tar ofta längre tid än så att se skillnad när det gäller klimatet eller fackliga rättigheter. Ändrar du aktiebolagslagen så ändrar du spelplanen för finanssektorn. Företag kan bli mer långsiktiga och det skapar i sig en ny investeringsfilosofi, säger Sasja Beslik.
Faktum är att EU just nu håller på att diskutera om det behövs skärpta regler för finansbranschen, med fokus på tillsynskrav och kapitalbuffertar.
– Men det är så klart ett förslag som lobbygrupperna som representerar investeringsfonder, inklusive BlackRock, är inte nöjda med och gör sitt bästa för att urvattna, säger Kenneth Haar, researcher och kampanjledare på Corporate Europe Observatory, en brysselbaserad NGO som granskar EU-lobbyism.
– Ett annat sätt att reglera Blackrock är genom bestämmelserna för de finansinstitut som de har aktier i, inte minst bankerna. Det är en anledning till att det inte var en bra idé att välja dem till senior rådgivare. De har knappast ett intresse att föreslå något som kan utgöra ett hinder för deras bankers investeringsstrategier, säger Kenneth Haar.
