Forskare, journalister och klimatorganisationer använder sedan länge satellilt-data för att spåra växthusgasutsläpp från olje- och gasbolag. Bland annat har det gått att hålla koll på utsläppen från så kallad gasfackling. Gasfackling innebär att överskottsgas i form av fossilgas från utvinning av fossila bränslen eldas upp, istället för att tas tillvara. Förbränningen ger utsläpp av koldioxid och miljögifter.
– Det är ett enormt slöseri. Gasfackling står för en till två procent av växthusgasutsläppen helt i onödan, att stoppa det är en lågt hängande frukt, har Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, tidigare sagt till SVT.
2015 lanserade Världsbanken ett initiativ med målet att gasfackling ska stoppas helt 2030. EU går snabbare fram och kommer att förbjuda rutinmässig gasfackling. Förbudet träder troligen i kraft tidigt nästa år.
Cylinderlösning
Nu rapporterar den oberoende plattformen för grävande journalistik – Follow the Money – och The Arena climate network att energibolag verksamma i länder som Norge, Tyskland, Storbritannien och USA använder ny teknik som kan hindra forskare och andra från att hitta källorna till gasfackling. Metoden går ut på att bygga långa cylindrar runt flammorna, vilket gör gasfacklingen svår eller omöjlig att upptäcka.
– Hela grunden för hur vi ska komma åt utsläppen är att vi vet var de sker, och vilka som släpper ut. Att företag försöker smita undan granskning på det här sättet är skandal, kommenterar EU-parlamentariker Pär Holmgren för Dagens ETC.
Företagen påstår att tekniken minskar utsläppen, men flertalet forskare och klimataktivister håller inte med, utan menar att inkapslingen till och med kan öka utsläppen.
– Inkapslad gasfackling är fortfarande gasfackling. Det är bara en annorlunda infrastruktur, säger Tim Doty, vd på konsultbolaget TCHD Consulting, som utbildar olje- och gasarbetare och ideella organisationer, till Follow the Money.
