Förhandlingarna ska avgöra Europas jordbrukspolitik 2023-2027, och huvudfrågan handlar om hur 350 miljarder euro (över 3 600 miljarder kronor) i jordbruksstöd ska fördelas. Villkoren för jordbruksstödet får en enorm inverkan på miljö och klimat.
Redan när kommissionen 2018 lade fram det förslag till ny jordbrukspolitik som rådet och parlamentet nu tar ställning till, kritiserades det av forskare och miljörörelsen – och till och med av Europeiska revisionsrätten – för att sakna miljöambitioner.
Motstridiga mål
Sedan dess har kommissionen presenterat en Green deal som går på tvärs mot den föreslagna jordbruksreformen. Enligt Green deal ska kommissionen bland annat verka för mindre miljöskadliga bekämpningsmedel och konstgödsel och för mer ekologiskt jordbruk. En juridisk analys utförd av organisationen Client Earth visar att kommissionen bryter mot sina skyldigheter enligt EU-fördragen när de struntar i motsättningen mellan miljömålen i Green deal och den föreslagna reformen.
– Kommissionen hävdar att jordbruksreformen är förenlig med Green deal eftersom den innehåller åtgärder som medlemsstaterna kan använda för att uppnå miljömålen. Men med tanke på ländernas ljumma intresse för målen är det önsketänkande att förvänta sig att de kommer att leva upp till dem frivilligt, säger Célia Nyssens, jordbruksansvarig på de europeiska miljöorganisationernas samarbetsorgan European Environment Bureau, EEB.
Business as usual
Målen i Green deal är inte bindande, och EU:s jordbruksministrar har betonat att de ska fortsätta vara frivilliga.
– Ministrarna har istället framhållit vikten av att skydda konkurrenskraften mot miljömålen, säger Célia Nyssens.
I onsdags avvisade även en majoritet av parlamentsledamöterna ett ändringsförslag som syftade till att föra in miljömålen i lagstiftningen.
Istället har parlamentet och ministerrådet lagt ribban så lågt att dagens miljöskadliga jordbruksmetoder får fortsätta som tidigare, finansierat av skattebetalarnas pengar, enligt Célia Nyssens.
Att ministerrådet reserverar 20 procent av direktstöden till skydd för klimat och miljö, medan parlamentet röstade för 30 procent, förändrar inte mycket, om ens något, menar hon.
– Problemet är att reglerna för eko-programmen försvagats så kraftigt att dessa medel kan användas till verkningslösa åtgärder, eller till och med till åtgärder för att bara leva upp till nationell lagstiftning, säger Célia Nyssens.
Återstående 70–80 procent av direktstöden kommer även fortsättningsvis att gå till de största gårdarna utan motkrav på större hållbarhet.
– EU har hög svansföring om klimatet och gör stor affär av sin Green deal. Men målen kan inte uppnås utan en förändrad jordbrukspolitik, säger Célia Nyssens.