Flera negativa effekter
SVT rapporterade nyligen om hur priset på ved, som en konsekvens av den ökade hemmaeldningen, har gått upp kraftigt runt om i Sverige. Men det finns även andra – och betydligt allvarligare – problem med utvecklingen, varnar forskare och expertmyndigheter. För samtidigt som brasor med vedeldning kan ge oss välbefinnande och ro i själen har de flera negativa miljö- och hälsoeffekter.
– Det största problemet är de små förbränningspartiklarna som sprids i luften och som har kopplats till flera negativa hälsoeffekter. Tidigare var det främst fokus på luftvägssjukdomar och cancer, men på senare tid har man sett att den sammantagna effekten är störst när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar, som är den vanligaste orsaken till förtida dödsfall, säger Bertil Forsberg, senior professor på avdelningen Hållbar hälsa vid Umeå universitet.
– Det handlar både om att exponering under lång tid kan bidra till utveckling av exempelvis kranskärlsjukdom, men också om att de här partiklarna kan trigga händelser som hjärtinfarkter och stroke.
1000 dör i förtid
I Sverige uppskattas att omkring 1 000 personer per år dör i förtid på grund av utsläpp från vedeldning. En farhåga – nu när vedeldningen går upp – är alltså att luftkvalitén och därmed också folkhälsan försämras.
– Det kan bli ganska höga partikelhalter om många eldar, så i tätbebyggda områden bör uppvärmningen ske på annat sätt än genom eldning, säger Bertil Forsberg.
I somras publicerades en nordisk studie, vilken initierats av Umeå universitet, som visar att partikelhalterna från vedeldning kan utgöra en av de största miljöbetingade riskerna för hälsan i städer och tät bebyggelse.
– Särskilt i Oslo, där många eldar med ved även i flerbostadshus, var det här ett betydande hälsoproblem redan innan elprisuppgången. Partikelhalten från vedeldningen i Oslo beräknas medföra över 200 förtida dödsfall per år.
Barn och äldre drabbas
År 2017 gjorde SLB-analys, en enhet på Miljöförvaltningen i Stockholm som ansvarar för övervakningen av luftmiljön, mätningar över partikelhalterna från vedeldning och trafik i tre olika villaområden i Stockholms och Gävleborgs län. Då klarades miljökvalitetsnormen i de undersökta områdena.
– Vi funderar nu på att upprepa mätningarna för att hålla koll på om och hur mycket partikelhalterna ökar i och med att fler vedeldar hemma. Det kommer ju också larmrapporter om att den torra veden sinar och att människor därför börjar elda med fuktig ved, som har ännu större utsläpp av hälsoskadliga partiklar, säger Kristina Eneroth, miljöutredare vid Miljöförvaltningen i Stockholm stad.
Vilka befolkningsgrupper riskerar att drabbast hårdast av utsläppen?
– Vi vet att barn generellt är mer utsatta eftersom föroreningarna i till exempel lungorna blir större i förhållande till deras vikt. Det gäller i synnerhet under första levnadsåret. Men även äldre som är skörare och har ett sämre grundskydd drabbas hårdare än friska vuxna människor.
