Frågan om en utbyggnad av Arlanda är dock infekterad och planerna har kritiserats flitigt av miljörörelsen. Infrastrukturminister Thomas Eneroth proklamerade redan 2018 att Arlanda behöver ”byggas ut rejält” och bli ”Nordens ledande flygplats”. Dagens ETC kunde året efter avslöja att Socialdemokraternas expansionsplaner skapade en djup spricka mellan dem och Miljöpartiet som anser att en expansion går emot klimatmålen. I stället för att öka måste flygandet minska, påpekar kritikerna.
”En målkonflikt”
Nu ger sig fyra forskare in i debatten. På DN debatt skriver de att en klimatomställning i linje med en begränsning av den globala upphettningen till 1,8 grader kräver att den svenska befolkningens flygresande per capita minskar med hela 40–60 procent. En sådan utveckling innebär, enligt forskarna, att en utbyggnad av Arlanda är helt onödig.
– Flygandet behöver minska från åren innan pandemin, det innebär att Arlanda inte behöver ökad kapacitet. Det är en målkonflikt om regeringen tänker att den vill öka flygresandet och samtidigt nå klimatmålen, säger Jonas Åkerman, forskningsledare vid KTH och en av undertecknarna.
I en studie har forskarna utvecklat olika scenarier där de utgått från att Parisavtalets klimatmål ska nås genom att den globala uppvärmningen begränsas till 1,8 grader. Där blir det tydligt att svenskarnas flygande måste minska – något som går på tvärs med nuvarande trend (se fakta).
Svenskar flyger idag fem-sex gånger mer än den globala genomsnittsmedborgaren.
Fördubblat tågresande och kraftigt minskning av antalet tjänsteresor – som före pandemin stod för nära 30 procent av passagerarna på svenska flygplatser – hör enligt forskarna till de åtgärder som kan få ner den siffran.
Övertro på tekniska åtgärder
Men scenarierna säger ingenting om sannolikheten att det blir så. Det är upp till politikerna att förverkliga dem om de vill det, konstaterar Jonas Åkerman.
Han lyfter fram att regeringen tycks ha en övertro på tekniska åtgärder och byte av fossilt bränsle till bio- och elektrobränsle. Visst är det viktigt med nya bränslen, framhåller han, men det kommer inte att räcka. På grund av kostnaderna och på grund av bristen på hållbara bioresurser för alla samhällssektorer. Elflyg kommer enligt Jonas Åkerman att bli en nisch och stå för omkring fem-tio procent av allt flygresande, främst inrikes. Men 93 procent av svenskarnas flygutsläpp sker vid utrikesflygningar.
Jonas Åkerman understryker dessutom att det inte endast är flygens utsläpp av koldioxid som har klimatpåverkan. Utsläpp på hög höjd orsakar så kallade kondensstrimmor (de vita strecken som ibland bildas bakom flygplan, reds anm). Blir de kvar länge bildar de tunna moln vilka påverkar klimatet när de reflekterar tillbaka jordens värmestrålning tillbaka till jorden.
I en skriftlig kommentar till Dagens ETC framhåller infrastrukturminister Thomas Eneroth att det inte råder någon tvekan om att flygets klimatpåverkan måste minska. Och att regeringen därför vill få igenom krav på ökad inblandning av biobränsle. Vad gäller utbyggnaden svarar han:
”En viktig förutsättning för en nedläggning av Bromma har enligt regeringen varit att säkra kapaciteten på Arlanda och ge god tillgänglighet i hela landet.”
”Märklig argumentation”
Bland annat SAS och Transportföretagen skriver också i en replik i SvD att ”tillgången på fossilfria bränslen börjar nu öka dramatiskt och kommer ha en betydligt större betydelse för flygets omställning än vad de undertecknande forskarna vill påstå”.
Jonas Åkerman säger att varken regeringen eller SAS fullt ut beaktar de alternativa bränslenas begränsningar och kostnader.
– De sätter stort hopp till förnybara bränslen. Men även alla andra sektorer i samhället vill ha sin del av bioenergi och andra bränslen som vätgas och elektrobränslen. Då gäller det att ha ett systemperspektiv där man tar hänsyn till hela samhället.
Dagens ETC har i flera tidigare artiklar också lyft hur allt fler forskare runt om i världen ifrågasätter biobränslens klimatnytta eftersom klimatkrisen är akut och biobränslen inte bidrar till sänkta koldioxidutsläpp i ett kortare perspektiv.
SAS och Transportföretagen skriver i sin debattreplik att även om svenskarna flyger mer nu än vid millenieskiftet har utsläppen ”legat stabilt som ett resultat av teknisk utveckling och bättre nyttjandegrad”. Jonas Åkerman understryker, som svar på påståendet, att det inte handlar om att hålla utsläppen på en konstant nivå utan minska det radikalt.
Enligt SAS och Transportföretagen beror inte Sveriges möjligheter att nå klimatmålen på om Arlanda byggs ut eller inte. Det är viktigare att minska flygets klimatpåverkan.
– Det är en märklig argumentation, som om vi tänkte att våra möjligheter att nå klimatmålen berodde på en utbyggnad. Vi ser inte det som ett styrmedel. Men för att nå klimatmålen måste flygandet minska, då är det onödigt att öka flygplatsernas kapacitet, säger Jonas Åkerman.
