I förra veckan avslöjade tidningen Altinget att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna förbereder för att slopa de nationella klimatmålen till 2030, enligt anonyma källor på Regeringskansliet. Den klimathandlingsplan som regeringen ska presentera i november innehåller inga kraftfulla åtgärder för att nå målen, och regeringen försöker i stället flytta fokus till EU:s gemensamma klimatmål som framställs som mer effektiva, enligt tidningen.
Men Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland, är kritisk till att förlita sig på EU:s klimatmål.
– EU har världens mest ambitiösa klimatpolitiska ramverk och mål. Det skall man ha klart för sig som startpunkt. Trots det uppfyller det inte vad IPCC visar är nödvändigt.
För att ha 50 procents chans att hålla 1,5-gradersgränsen globalt måste EU halvera sina utsläpp minst varje årtionde från 2020 och framåt, och nå netto noll-utsläpp omkring 2040, enligt Johan Rockström. Men EU:s klimatpaket Fit for 55, som antogs tidigare i år, innebär bara en fjärdedels minskning av utsläppen under det nuvarande årtiondet.
– Det är långt ifrån tillräckligt, säger Johan Rockström.
Det är långt ifrån tillräckligt.
Han anser att Sveriges nationella klimatmål till 2030 är ambitiösare än Sveriges motsvarande åtaganden inom EU:s klimatpaket. Men han har länge också påpekat att de nationella målen är otillräckliga och behöver uppdateras i ljuset av forskningen som visar att klimatnödläget är allvarligare än man trodde när målen sattes upp 2017.
Ingen klimaträttvisa
Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet och ordförande för organisationen Researchers’ desk, tycker att varken Sveriges eller EU:s klimatmål tar tillräckligt mycket hänsyn till Parisavtalets rättviseprincip. Den innebär att Sverige och andra rika länder måste minska sina utsläpp snabbare för att ge fattigare länder större utsläppsutrymme för sin utveckling. Global klimaträttvisa kräver en kraftig ambitionshöjning från både Sverige och EU.
– Sveriges klimatmål behöver absolut skärpas. Våra utsläpp borde vara ganska nära noll i början av 2030-talet om vi ska klara 1,5-gradersmålet med klimaträttvisa. Detsamma gäller EU som helhet. Men det är jättesvårt, säger Alasdair Skelton och fortsätter:
Våra utsläpp borde vara ganska nära noll i början av 2030-talet.
– I mitt drömscenario skärper Sverige sina mål i linje med Parisavtalet, och resten av EU följer efter och gör samma sak. Det hade varit bra.
”Förr eller senare”
Regeringens enmansutredare John Hassler, som om två veckor ska lägga fram sin analys över hur Sveriges klimatpolitik kan utvecklas mot bakgrund av EU:s klimatpaket Fit for 55, inskärper inte samma brådska med utsläppsminskningarna.
– Vi måste förr eller senare bli koldioxidneutrala (...) Ekonomier är rätt flexibla om de får tid på sig. Så en omställning till runt mitten av det här århundradet borde gå att göra utan stora ekonomiska uppoffringar, sa John Hassler i en intervju med Norrbottens-Kuriren i helgen.
John Hassler har redan luftat förslag om att skrota det nationella utsläppsmålet för transportsektorn och ersätta det med nya mål, exempelvis för utbyggnaden av laddinfrastruktur i landet.
Vad regeringen faktiskt avser att göra med de nationella målen kan komma att klarna ytterligare den 17 oktober, då en interpellationsdebatt med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) kommer att hållas i riksdagen med anledning av Altingets uppgifter om regeringens planer.
