”Till skillnad från andra energislag kan kärnkraften producera el när som helst på dygnet och oavsett väder”, skriver Moderaterna på sin hemsida. 

Budskapet upprepas i det nya valmanifestet där partiet slår ett slag för tio nya mindre reaktorer med hjälp av statligt garanterade lån. 

Men stigande temperaturer i klimatupphettningens spår har gjort beskrivningen av kärnkraftens stabilitet daterad, enligt Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH.

– Det irriterar mig att kärnkraften ofta framställs som en helt väderoberoende energiteknik. Det stämmer absolut inte. Sommarens torka i Europa visar att kärnkraften till följd av klimat­förändringar blir allt ­mindre planerbar, säger han. 

Per Högselius leder just nu ett forskningsprojekt om kärnkraftens historia utifrån ett vattenperspektiv.

– Det vi kan se är att antalet oplanerade avbrott i produktionen till följd av extrema väderhändelser ökar väldigt snabbt, sett över en längre tidsperiod, säger han.

Totalt vattenberoende

I sommar har inte minst kärnkraftslandet Frankrike drabbats hårt, men också i Belgien och Schweiz har flera kärnkraftverk tvingats stänga eller dra ner på produktionen då vattnet i floderna som kyler dem blivit för varmt.

– Det är inte alla som har förstått hur kolossalt viktigt det är med vatten för att kärnkraften ska fungera. En normalstor reaktor behöver ungefär 50 kubikmeter vatten (50 000 liter, reds anm) per sekund för att funka, säger Per Högselius.

Av betydelse är också att en kärnreaktor inte går att stänga av helt.

– Även om man stänger av reaktorn så har den en resteffekt. Därför måste man verkligen kunna garantera att kylvattnet kan kyla bort den effekten. Det är totalt kritiskt att det hela tiden måste flöda enorma mängder tillräckligt kylt vatten, förklarar Per Högselius.

Åtta gånger vanligare

När temperaturen i de vattendrag som levererar kylvatten till kärnkraftverken stiger till följd av klimatupphettningen måste reaktorerna stänga eller minska produktionen. Annars ökar risken för olyckor och skador på den marina miljön. Det händer även här i Sverige. Under värmeböljan 2018 tvingades exempelvis Ringhals 2 stänga helt eftersom havsvattentemperaturen vida översteg 20 grader – den gräns vid vilken produktionen av säkerhetsskäl måste minskas. 

En ny studie från Harvard visar att de väder- och klimatrelaterade produktionsbortfallen var åtta gånger vanligare på 2010-talet, jämfört med 1990-talet.

Ökningen gick från 0,2 till 1,5 incidenter per reaktor och år.

Stora konsekvenser

– Kärnkraften har en hög tillförlitlighet, sett över hela året. Problemet är att man inte vet när de oplanerade avbrotten kommer att ske. Ofta händer det då man minst av allt önskar det, som nu i Frankrike under sommaren, där avbrotten sammanfallit med en rad andra problem, säger Per Högselius.

På senare tid har problemen bland annat handlat om gasbrist, stigande elpriser till följd av kriget i Ukraina och förseningar i utbyggnaden av förnybar el.

– Den som säger att de här avbrotten är försumbara har inte förstått vilken situation Frankrike befinner sig i, tillägger Per Högselius.

Av landets 56 kärnkraftverk producerade fler än hälften ingen el alls i juli till följd av värmeböljan, skador och planerat underhåll.

Det tvingade Frankrike, vanligtvis Europas största elexportör, att importera el och att kompensera bortfallet med kol- och gaskraft.

En nischroll

Går det att göra kärnkraften mer motståndskraftig mot klimat- och väderförändringar?

– Ja, det finns tekniska möjligheter att till exempel försöka komma åt kallare kylvatten på större djup. Men det är komplicerat och så kolossalt dyrt att det blir ekonomiskt ointressant att göra det, säger Per Högselius.

Borde vi satsa på mer kärnkraft i Sverige?

– Det är mycket möjligt att man skulle kunna göra det, men den kärnkraften kommer i så fall på sin höjd spela en nischroll i systemet. Alla prognoser pekar mot att Sverige är på väg att bli ett vindkraftland.