Nu har en grupp forskare knutna till Oxford analyserat 73 rättsprocesser från 14 länder och dragit slutsatser som kan hjälpa klimatrörelsen att kämpa mer effektivt i domstolarna.
För att stater och företag verkligen ska frukta hotet om en stämning måste den rättsliga klimatkampen nämligen vara framgångsrik. Det är den – i de flesta fall – inte idag. Förutom ett par solskenshistorier som skapar rubriker och inspirerar blir de flesta försök att flytta aktivismen till rättssalarna inte den historiska vändpunkt som många hoppas på.
Spetsforskning kan hjälpa
Skickligare användning av relevant klimatforskning skulle dock kunna vara ett sätt för kärande att bättre bygga upp sin talan och argument.
”Vi finner att de bevis som lämnats in och refereras till i dessa fall ligger betydligt efter det senaste inom klimatvetenskapen,” skriver forskarna i sin studie.
Framför allt behöver aktivister bli bättre på att använda sig av det nya forskningsområdet som kallas för ”attribution science”, som saknar ett bra namn på svenska men kan översättas som ”tillskrivning”.
Inom detta fält har klimatforskare sedan några år tillbaka arbetat med att utveckla statistiska metoder som räknar ut om en viss väderhändelse beror på naturliga klimatvariationer eller den av människan orsakade globala upphettningen. Forskningen har nu blivit så bra att det går att säga ganska säkert hur mycket troligare det är att ett visst väderfenomen inträffar och med hur mycket större intensitet, jämfört med om människan inte hade släppt ut växthusgaser. I takt med att forskningsfältet utvecklas får företag och regeringar allt svårare att slippa undan straffansvar, eftersom de inte kan påstå att de inte kunde förutspå lokala konsekvenser av växthusgasutsläpp.
Många luddiga argument
Men enligt forskarna har de flesta rättsfall som de studerat istället utgått från vaga formuleringar om klimatet, vilket gör det svårt för domstolar att fastställa orsakssamband mellan de skador kärande säger sig ha upplevt eller riskera och de tilltalades utsläpp eller undermåliga klimatpolitik. Hela 73 procent av de analyserade rättsfallen hänvisade inte till någon referentgranskad forskning alls.
”För att maximera chanserna att domstolarna kan fastställa orsakssamband bör kärande se till att (1) lämna in ärenden som det går att attribuera till klimatförändringar och (2) att det bevismaterial som lämnas in till domstolar tydligt underbygger det påstådda förhållandet mellan den tilltalades utsläpp och kärandens förluster,” skriver forskarna och fortsätter:
”Effektiv användning av klimatvetenskapliga bevis i domstolarna skulle kunna övervinna befintliga hinder för att fastställa kausalitet, skapa prejudikat för att visa juridisk kausalitet med klimatvetenskapliga bevis och möjliggöra framgångsrika tvister om klimatförändringens effekter.”
De stämde staten – och vann
Nederländerna tvingas minska utsläpp
År 2015 dömde en domstol i Nederländerna ut landets klimatpolitik som olaglig och beordrade regeringen att minska sina utsläpp med 25 procent till 2020, jämfört med 1990 års nivå. Bakom stämningen stod organisationen Urgenda och 886 medborgare som ansåg att regeringens låga utsläppsmål gjorde att Nederländerna bröt mot både internationell lagstiftning kring mänskliga rättigheter och civilrättslig lagstiftning.
Bonde vann mot pakistanska staten
År 2015 beslutade en domstol i Pakistan att landets regering måste börja implementera en plan för att möta klimatförändringarna. Detta efter att en jordbrukare stämt regeringen och anklagat politikerna för att inte leva upp till sina egna åtaganden inom ramen för den nationella klimatpolicyn som antogs 2013.
Irländsk domstol skrotar dålig klimatplan
År 2020 upphävde Irlands högsta domstol enhälligt landets klimatplan, efter att miljöorganisationer pekat på att planen varken var tillräckligt specifik eller långsiktig och inte skulle leda landet mot dess klimatmål.
Olagligt med passivt klimatarbete i Frankrike
Det kallades för ”århundradets fall”, när en rad organisationer – uppbackade av två miljoner medborgare – lämnade in en stämningsansökan mot den franska staten för att den inte har lyckats med att bromsa klimatkrisen och leva upp till Parisavtalet. I februari 2021 fick de rätt av förvaltningsdomstolen i Paris.
Undermålig klimatpolitik ett brott mot Tysklands konstitution
I slutet av april sågade den tyska författningsdomstolen landets klimatlag från 2019 längs med fotknölarna. Kritik riktades särskilt mot avsaknaden av tydliga mål för utsläppsminskningar efter år 2030. Det hela började ett år tidigare när nio personer, däribland flera ungdomar, lämnade in en stämningsansökan till domstolen riktad mot klimatlagen, som gruppen inte såg som tillräckligt effektiv. Tyska regeringen har fått fram till slutet av år 2022 på sig att återkomma med en lag som lever upp till förväntningarna.
