Ett villkor för att lyckas med utsläppsminskningen är att världens förnybara energi, närmare bestämt den elektriska produktionskapaciteten, tredubblas från 3,6 terawatt (TW) 2022 till 11 TW år 2030 enligt både Internationella energibyrån, IEA, och Internationella byrån för förnybar energi (Irena). Det motsvarar ett tillskott på ungefär 7 000 kärnkraftsreaktorer.

Misslyckas utbyggnaden, kommer fossil energi inte kunna ersättas i den takt som krävs för att undvika 1,5 graders upphettning.

Det är en betydande utmaning, inte minst eftersom vi bara har sju år på oss

– Det är en betydande utmaning, inte minst eftersom vi bara har sju år på oss, säger Daniel Scholten som forskar om den globala energiomställningens geopolitik vid University of Minnesota.

– Tidigare har en fördubbling av förnybar el till 2030 setts som en realistisk prognos. Men sol- och vindkraftens tillväxt har länge överträffat alla prognoser, och det ger oss lite hopp.

”Väldigt svårt”

Enligt IEA är en tredubbling ”ett ambitiöst men ändå nåbart mål”. Kapaciteten har mer än dubblerats mellan 2015 och 2022, en ökning med i genomsnitt elva procent per år. Om takten kan höjas till knappt 15 procent varje år fram till 2030 är målet nått.

Men Jessica Jewell, som forskar om energiomställning på Chalmers tekniska högskola, påpekar att den globala tillväxttakten tvärtom minskat på senare år, vilket hennes forskarlag belyser i en kommande studie.

– Vi har jobbat en hel del med att undersöka om de förnybara kraftslagen växer exponentiellt, alltså med en konstant årstakt i procent. Men globalt är de redan förbi det stadiet. Även om det byggs ut mer än året innan, sjunker ökningstakten i procent.

 Forskarna har även mätt hur snabbt den förnybara elen ökar som andel av elsystemet på nationell nivå i världens länder.

– För en global tredubbling behöver utbyggnaden av solkraft gå dubbelt så snabbt som den gör i ett genomsnittligt land i dag. Samtidigt behöver vindkraften byggas ut 30 procent snabbare än snittet. Det här är inget som bara händer likt floden flyter fram. Vi behöver arbeta för det, och det kommer bli väldigt svårt att lyckas.

”Absolut görbart”

Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers och vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, är mer optimistisk.

– Jag tror att det absolut är görbart.

Han pekar bland annat på att förmågan att tillverka solpaneler och vindkraftverk i dag är mycket stor.

– Det speciella med sol och vind nu är att du har industrier som står och matar ut en viss mängd kraftverk per år. Även om de bara fortsätter producera vid samma nivå som i dag, når du nästan en tredubbling till 2030. Det vill säga även om du får den stagnering av de här industrierna som Jessica förutspår. Och den stagneringen ser vi inte riktigt nu, särskilt inte vad gäller sol.

Vindkraften har haft det tuffare i år, och stora satsningar på havsbaserad vindkraft har skrotats eller försenats i bland annat USA och Storbritannien.

– Det som kan bli ett problem är en allmän ekonomisk nedgång som gör att de här industrierna drabbas. Ränteläget är till exempel problematiskt för vindkraftsindustrin, säger Björn Sandén.

Andra förnybara kraftslag, som vattenkraft och geotermisk energi, väntas bara kunna stå för en liten del av ökningen globalt. Ett område som behöver växa rejält för att hantera elnät med en stor andel oregelbunden sol- och vindkraft, är batterilagring. Enligt analysföretaget Bloomberg NEF kräver den globala förnybara tredubblingen 16 gånger mer batterilagring än i dag. Men det är å andra sidan bara marginellt mer än vad som redan förväntas av denna snabbt växande sektor.

– Energiomställningen är inte ett teknologiskt problem. Tekniken finns. I stället handlar det om politisk vilja och att investera tillräckligt, säger forskaren Daniel Scholten.

Bloomberg NEF beräknar att de globala investeringarna i förnybar energi behöver mer än fördubblas från omkring 5 700 miljarder kronor förra året, tillsammans med en tredubbling av investeringarna i elnät.

En stor del av detta behöver göras i fattiga länder med stöd från rika länder som USA och EU. Men bristen på löften om stärkt klimatfinansiering av detta slag var en besvikelse för många utvecklingsländer på Cop28.

Alla är Trump-oroliga

Ett annat orosmoln är geopolitiska spänningar som kan försvåra den internationella handeln med grön teknik. I dag står Kina för minst 80 procent av den globala solcellstillverkningen i alla komponentled, tre fjärdedelar av alla batterier och nästan 60 procent av alla vindkraftverk. USA och EU försöker komma ikapp, men i synnerhet EU är långt efter. Senast nu i veckan sa bland annat Sveriges regering nej till nya pengar i EU-budgeten för utbyggnaden av en europeisk grön industri.

Vilka geopolitiska hinder som kan dyka upp på vägen mot 2030 är förstås oklart, men redan i januari kan presidentvalet i Taiwan leda till ökade spänningar mellan Kina och USA. Nästa höst kan Donald Trump, som ser ut att bli republikanernas presidentkandidat, återigen komma till makten, skrota klimatpolitiken och ta fasta på att USA i dag är världens största oljeproducent.

– Jag tror att alla som förstår vart världen är på väg är oroade över att han ska vinna, säger Daniel Scholten.