Hälften av proverna innehöll PET-plast, som är vanligt i dricksflaskor, medan en tredjedel innehöll polysttyrenplast som bland annat används till livsmedelsförpackningar och plastbestick. En fjärdedel av blodproverna innehöll polyeten, ett ofta använt material i bland annat köksredskap, leksaker och plastpåsar.

– Vår studie är den första indikationen på att vi har polymerpartiklar i blodet – det är ett genombrott i forskningen, säger Dick Vethaak, ekotoxikolog vid Vrije universitetet, till The Guardian.

Oroande resultat

Mer omfattande studier, med fler personer och tester för fler typer av polymerer, är redan på gång. Enligt forskarna finns det anledning till oro, inte minst eftersom det är känt att mikroplaster skadar mänskliga celler i laboratorium. Tidigare studier har också visat att plastpartiklar kan tas upp av mag-tarmkanalen och lymfan och även transporteras över livmoderväggen. Men vilken effekt mikroplaster i blodet har på hälsan är ännu okänt.

– Den stora frågan är vad som händer i kroppen. Finns partiklarna kvar i kroppen? Transporteras de till vissa organ, exempelvis förbi blod-hjärnbarriären? Och är dessa nivåer tillräckligt höga för att utlösa sjukdom? Vi behöver snarast finansiera ytterligare forskning så att vi kan ta reda på det, säger Dick Vethaak, till The Guardian.

Plastpartiklarna kommer in i kroppen genom förtäring och inandning. Skillnaderna i mängd och plasttyper i blodet hos personerna i den aktuella studien kan, enligt Dick Vethaak, förklaras av att de kan ha exponerats för vissa plastpartiklar precis före det att blodprovet togs. De kan exempelvis ha druckit ur en plastmugg eller ha burit en ansiktsmask av plast.