Veckans förhandlingsrunda i tyska Bonn blir den näst sista före FN:s klimattoppmöte i Paris i december. Anna Lindstedt, Sveriges klimatambassadör och chefsförhandlare, kommer precis från ett informellt dialogmöte i Gambia när Dagens ETC når henne. De senaste månaderna har flera sådana hållits och Anna Lindstedt säger att man nått ganska långt.

– Men det är viktigt att man också kommer framåt i det konkreta förhandlingsarbetet. Inför Köpenhamn var det ett väldigt stort gap mellan den politiska och den tekniska förhandlingsnivån. Det var en av förklaringarna till att det bröt samman, säger hon.

Klarar inte tvågradersmålet

Utöver målet att enas om ett bindande klimatavtal i Paris som ska ersätta Kyotoprotokollet har flera länder också presenterat egna förslag till klimatåtaganden.

Sverige har dock valt att inte gå fram med något eget förslag, utan enades i våras om ett gemensamt med EU där länderna förbinder sig att minska utsläppen med 40 procent till år 2030.

Men de förslag som hittills utarbetats ser inte ut att räcka för att klara tvågradersmålet, vilket komplicerar förhandlingarna.

– Vi måste också bygga upp en mekanism i avtalet där vi ser att länderna hela tiden åtar sig att öka sina ambitioner. Det ligger i de diskussioner som nu förs. Utmaningen handlar om att få alla länder att vara med och acceptera detta. Det är svårt för länder som tidigare inte haft åtaganden alls, eller som inte haft bindande åtaganden att gå in i en ny klimatregim de inte varit med om tidigare, säger Anna Lindstedt.

Samtidigt har den svenska regeringen fått kritik för att inte agera tillräckligt kraftfullt inför Paris-mötet. En som menar att Sverige borde gå längre än vad det gemensamma EU-förslaget vill är Jens Holm, Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson. Han är kritisk till att EU-förslaget endast verkar för att minska utsläppen med 40 procent till 2030. Han anser också att förslaget borde komma med lösningar på frågor som klimatanpassning och klimatfinansiering.

– Jag är besviken på regeringens hållning så här långt. Det håller inte att säga att man ska lägga samma klimatbidrag som EU gör. Sverige måste gå in i de här förhandlingarna med mycket högre ambitioner än EU föreslår. Det behövs länder som visar på att man kan ha en bra välfärd men samtidigt ställa om sitt samhälle. Sverige borde vara ett sådant land, säger Jens Holm.

”Blir en starkare förhandlingspart”

Anna Lindstedt tycker att det ligger en styrka i att gå fram med ett gemensamt åtagande för EU. Hon säger också att förhandlingarna delvis går ut på att ge samma politiska tyngd till frågor om klimatanpassning och klimatfinansiering som till utsläppsfrågorna.

– Det är en bra möjlighet att verka genom EU. Där finns en kunskapsbank och vi blir en starkare förhandlingspart om vi verkar inom unionen. Det är inte givet att det hade bättre om varje land förhandlat separat.

Anna Lindstedt säger också att Sverige samtidigt driver egna linjer som vill gå längre än EU i flera frågor, exempelvis när det gäller den gröna klimatfonden, vars uppdrag är att stödja utvecklingsländer.

– Vi har gjort ett åtagande till den gröna klimatfonden som är det mest generösa per capita och är även engagerade i många andra insatser som stödjer utvecklingsländers klimatarbete. Detta sker parallellt, men är nära knutet till förhandlingarna. Det bidrar till att vi får en extra dos av trovärdighet.