Den 27 november förklarade Panamas högsta domstol att statens avtal med den kanadensiska gruvjätten First Quantum Minerals stred mot grundlagen. Omedelbart utbröt firanden runtom i landet. Några dagar senare försäkrade presidenten, Laurentino Cortizo, att han snarast skulle organisera nedstängningen av gruvan i Donoso, som är Centralamerikas största kopparfyndighet och största dagbrott, och ligger nära ett värdefullt regnskogsområde och naturreservat.
Detta innebär en av de största segrarna för en miljöprotest i Latinamerika på flera år.
Allt började i oktober när regeringen och parlamentet, dominerat av presidentens mittenparti Demokratisk Revolution, i en särskild expressprocess utan de normala föregående utredningarna godkände ett avtal för hela 20 år framåt med First Quantum Minerals.
Lokala protester spred sig snabbt genom landet. Lärarna och universitetsstudenter gick ut i strejk. Fiskebåtar försökte blockera utskeppningshamnen för malm. Vägblockader paralyserade nästan alla de stora genomfartslederna och beräknades orsaka dagliga miljardförluster för landets företag.
President Cortizo försökte desarmera frågan. Först genom en lag mot nya brytningstillstånd, som avslöjades som en distraktion när det visade sig att den inte omfattade redan underskrivna kontrakt. Därefter ett förslag på folkomröstning, som inte gick igenom i parlamentet. Fyra personer miste livet under protesterna: två demonstranter blev överkörda när bilar försökte forcera vägblockader. Två strejkande lärare sköts ihjäl av en privatperson, en pensionerad advokat från USA som bosatt sig i Panama och som på sina sociala nätverk framträdde som hängiven Trumpanhängare. Morden chockade landet och ökade pressen på regeringen att lösa frågan.
Gruvprojekt har mött motstånd i andra länder också, men denna gången växte de till ett verkligt folkuppror som lamslog hela landet. Plakat med text som ”Suveränitet!” och ”Panama är inte till salu” var vanliga i demonstrationerna, en antydan om att större frågor lurade. Statsvetaren Victoria Korn skriver för Centro Latinamericano de Analisis Estrategico att ”Panama har blivit en serviceplattform för de transnationella företagen”, genom sin roll som finansparadis – men också genom Panamakanalen, en av världshandelns mest kritiska knutpunkter. Panama fick formellt full kontroll över kanalen så sent som 1999, men många tycker fortfarande att för lite av de enorma värden som passerar vattenvägen kommer befolkningen till del – precis som de menade att avtalet med First Quantum Minerals skänkte bort landets naturresurser. Kanaltrafiken påverkades aldrig av protesterna, men hotet att den skulle störas var en del av vad som mest oroade den politiska och ekonomiska makten.
Högsta domstolen grundade sitt enhälliga beslut på att den snabbt antagna lagen inte vägde in ekologiska och sociala effekter. I praktiken innebar beslutet en utväg för landet ur en ohållbar politisk situation. Frågan är dock om sista kapitlet är skrivet. Gruvbolaget First Quantum Minerals förklarade några dagar innan domslutet att det vid en stängning ämnar stämma Panama inför International Center for Settlement of Investment Disputes, ICSID, en tribunal som lyder under Världsbanken och som ETC tidigare rapporterat om.
