Besluten är en följd av att extremväder och naturkatastrofer inträffar oftare när klimatkrisen fördjupas. Under de tre senaste åren har försäkringsbolag i USA betalat ut rekordsummor i ersättning efter naturkatastrofer. En liknande utveckling kan skönjas även i Sverige. Efter de extrema skyfall som drabbade Gävle 2021 betalade försäkringsbolagen ut närmare 1,9 miljarder kronor – de högsta skadebeloppen efter en naturorsakad händelse sedan stormen Gudrun 2005.
I år tvingar ovädret Hans och nu senast översvämningar i Mellansverige tusentals att söka ersättning.
Fördubblad risk
Risken att drabbas av en naturrelaterad skada i Sverige är dubbelt så stor idag som för 30 år sedan, enligt Ragnhild Lindegren, skadedirektör på Folksam. Det betyder fördubblade skadekostnader i bolagets villaförsäkringar.
– När klimatskadorna ökar så ökar också kostnaden för skyddet, och i slutänden påverkas premien uppåt, säger hon.
För att minska sina risker är bolagen i sin tur försäkrade i globala återförsäkringsbolag som tar en del av notan vid naturkatastrofer. När även återförsäkringsbolagen höjer sina avgifter hamnar också dessa kostnader på försäkringstagarna.
– Fortsätter ökningen av klimatskador i samma takt kommer alla försäkringsbolag tyvärr behöva höja premierna, säger Ragnhild Lindegren.
Gör miljardvinster
Under de senaste tio åren har försäkringsbolagen i Sverige höjt avgifterna med 54 procent, motsvarande 68 miljarder kronor, enligt siffror från SVT:s Ekonomibyrån. Tre av de största bolagen – Länsförsäkringar, If och Trygg Hansa – gjorde mångmiljardvinster både 2021 och 2022. Störst vinst gjorde If med ett rörelseresultat på omkring 10 miljarder kronor bägge åren. Enligt Jenny Rudslätt, skadechef på If, är premieläget ändå ”ansträngt” men bolaget planerar inte idag några höjningar eller inskränkningar i villkoren till följd av klimatskador.
– Vad gäller premier är det inflationsläget och ökade skadekostnader generellt samt spåret av fler händelser de senaste åren som gör premieläget ansträngt, säger hon.
– Men om detta fortsätter måste vi givetvis ta höjd för ökade risker och kostnader.
Betalas kollektivt
Inget av bolagen i Dagens ETC:s rundfrågning har identifierat några särskilda geografiska områden där premier och villkor kan komma att förändras till följd av fler klimatskador. Hittills betalas de ökade utgifterna gemensamt av försäkringskollektivet.
– Vi premiesätter utifrån det totala antalet skador inom ramen för en viss typ av försäkring, säger Håkan Franzén, hemmets försäkringsexpert på Trygg Hansa.
På frågan om det i framtiden kan finnas bebyggelse som inte kommer kunna försäkras helt hos bolagen svarar ingen klart ja. Samtliga betonar kommunernas ansvar för att klimatsäkra samhället, inte minst behoven av investeringar i vatten- och avloppsnäten. Efter skyfallen i Gävle har försäkringsbolagen begärt ersättning från Gävle kommun på 1,2 miljarder, eftersom brister i avlopssystemen förvärrade skadorna.
– Innan vi hamnar i ett läge där möjligheten att försäkra sig försvinner finns det många andra åtgärder att titta på. Förebyggande åtgärder men också annorlunda stadsplanering och förändrad infrastruktur, säger Ragnhild Lindegren på Folksam.
