Fossilindustrin driver ”en massiv desinformationskampanj” i syfte att få länder att dra tillbaka sina planer på att ställa om till förnybart. FN:s klimatrådgivare Selwin Hart darrar inte på rösten när han kallar fossilindustrins lobbyarbete för en enorm ”global backlash” i kampen mot den globala upphettningen. Samtidigt har lobbyisterna nått konkreta resultat på flera håll i form av slappare utsläppsregler och försämrad klimatpolitik.
– Det rådande narrativet är – och mycket av det är formulerat av fossilindustrin – att klimatåtgärder är för svåra och för dyra, säger Selwin Hart till tidningen The Guardian.
Eftersom kampanjerna är massiva och uppbackade av enorma resurser behöver samhället, enligt honom, rusta sig för att kunna genomskåda desinformationen:
– Det är absolut nödvändigt att politiker och vi alla står tillbaka och förklarar hur nödvändiga klimatåtgärderna är och även vilka konsekvenserna blir av att inte agera.
Backning av politiker
Han får medhåll från svenskt håll. Kristoffer Ekberg vid Lunds universitet forskar om företags och tankesmedjors reaktioner på miljöpolitik och miljölagstiftning. Även han noterar att oljeindustrin har lyckats koppla grepp om den politiska diskussionen världen över.
– Vi ser kanske inte längre så mycket desinformationskampanjer och kritik mot vetenskapen. Däremot har själva styrkeförhållandet förändrats: industrin har nu fått backning av politiker.
Han ser också att oljeindustrin delvis har kunnat förändra och radikalisera sin agenda:
– Tidigare sa sig delar av oljeindustrin omfamna netto noll-målet. Nu har man släppt detta mål för att istället planera fortsatt utvinning. Man fortsätter helt enkelt som vanligt.
Kristoffer Ekberg lyfter fram Rysslands invasion av Ukraina som en avgörande händelse för den klimatpolitiska diskussionen.
Vi behöver få bort industrin från delar av beslutsprocessen.
– Efter invasionen och energikrisen har oljan blivit en självklarhet igen. Oljeutvinningen blev mer lönsam och framtidsutsikterna för en utfasning av det fossila försämrades. Tidigare pratades det mer om att även oljeindustrin var tvungen att ställa om. Nu har incitamenten minskat.
Han noterar att en annan märkbar förändring är vilka argument som används.
– Oljeindustrin har i högre grad betonat rättviseargument och förändrat diskussionen om oljan genom idén om att energiomställningen slår mot vanligt folk – istället för att erkänna att det är mot oljeindustrin en omställning behöver slå emot. Att kostnaderna för att inte agera också är stora är inte heller något som nämns av industrin.
Vad skulle behövas för att stå emot trycket från de delar av industrin som arbetar mot förändring?
– Det blir svårt eftersom fossilindustrin är så stor och griper in i så många delar av samhället. Men vi behöver få bort industrin från delar av beslutsprocessen. Det är anmärkningsvärt att den har haft så stort inflytande. Men klart är att det inte räcker att miljörörelsen ställer krav på storbolag att avveckla sig. Vi behöver politiker till det arbetet.
Påverkar via tankesmedjior
Kjell Volwes på Göteborgs universitet håller med. Han forskar om klimatomställningen och ser tydliga tecken på att fossilindustrin har påverkat även det svenska debattklimatet.
– Här ser vi hur nyliberala och konservativa tankesmedjor använder samma argument som fossilindustrin gör utomlands, säger han och framhåller bland annat på svartmålning av klimataktivister och betoning på omställningens kostnader för individen.
I Sverige ser vi också att andra delar av industrin tillåts påverka debatten. Tidö-regeringens slopade flygskatt gör flygindustrin till ett tydligt exempel på dess lobbying motverkat omställning.
– Det finns ingen teknisk möjlighet att nå klimatmålen om inte flygandet minskar. Ändå lyckas flygindustrin påverka hur den politiska diskussionen förs.
Så kampanjar fossilbolag och andra fördröjare
Mäktiga företag storsatsar på att lobba emot en radikal klimatpolitik.
Dagens ETC listar ett axplock av kampanjer och metoder som används för att sinka den gröna omställningen.
Ryan airs protest mot flygskatt
“Svenska regeringen behöver turboladda sitt arbete för att sänka kostnaderna för att flyga i Sverige”, sa Ryan airs vd nyligen och påminde oss om att företaget under året har skrotat sex inrikesflyglinjer som en följd av vad de menade var för höga kostnader. Han varnade också för att behöva lägga ner linjer i och till Tyskland, om landet inför flygskatt i likhet med den som Sverige har.
Den 3 september meddelade den svenska regeringen att den svenska flygskatten ska skrotas helt. Nu befaras att länder som inspirerats av Sverige och tänkt införa flygskatt för att minska sektorns utsläpp kommer att tänka om.
Oljeindustrin sponsrade Timbro
Den amerikanska fossiljätten Exxon Mobile har fört världen bakom ljuset genom att i årtionden gömma undan forskning om oljans negativa klimatpåverkan. Tidigare i år avslöjade också Dagens ETC och Supermiljöbloggen hur tankesmedjan Atlas och Exxon Mobil betalat den borgerliga tankesmedjan Timbro för att sprida klimatförnekelse på 90-talet. Då var Ulf Kristersson (M) och Gunnar Strömmer (M) marknadschef respektive projektledare på tankesmedjan – politiker som båda har kallat klimataktivister för sabotörer.
Mäktiga fördröjare
2019 visade miljöorganisationen Influencemap vilket inflytande världens 250 största börsnoterade industriföretag har på den globala klimatpolitiken.
Olje- och gasjättar toppar listan över företag med mest negativt inflytande. Även bilföretag jobbar systematiskt för att kontrollera och fördröja lagstiftning kring utsläpp och elbilar i EU och USA, enligt rapporten.
Plastindustrin – en aktiv lobbyist
Lagstiftarna i EU blir ständigt uppvaktade av företag som motsätter sig försöken att begränsa engångsplast och öka återanvändningen. Enligt läckta brev till Tidningen The Independent lobbade de stora nedskräparna, som Coca Cola, Nestlé och Pepsi, stenhårt för att exempelvis reglerna kring plastkorkar som sitter fast på flaskan skulle skrotas. Samtidigt går utvecklingen mot att vi 2050 kan ha mer plast än fisk i haven, enligt Ellen Macarthur Foundation.
Skogsindustrins greenwashing
I kampanjen “Svenska skogen” hävdade branschorganisationerna LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna att det är bra för klimatet att skogen brukas enligt dagens modell, det vill säga genom kalhyggen och monokulturer. Ett skolexempel på desinformation, ansåg organisationen Jordens vänner som 2022 tilldelade kampanjen Greenwashingpriset . DN har också i en granskning visat att skogsbolagen mellan 2016 och 2029 satsade 150 miljoner kronor för att driva sina kampanjer. Med rubriker i stil med ”Hyggen – här spirar nytt liv” framställs kalhyggen som gynnsamma inte bara för klimatet, utan också för biologisk mångfald. Detta trots att det finns starkt forskningsstöd för att skogsbruk utan kalhuggning ger stora fördelar för både klimatet och den biologiska mångfalden.
Fejk-demonstrationer och PR-knep
Världens största PR-firma, Edelman, skapade för några år sedan gruppen ”Energy Citizens” för oljeindustrins intresseorganisation American petroleum institute. PR-knepet var att låta Energy Citizens framstå som en folkrörelse för medborgare som är oroliga över hur hårdare tag mot oljeindustrin kan påverka arbetstillfällen och ekonomi. 2009 anordnade Energy Citizens ett 20-tal demonstrationer mot skärpt klimatlagstiftning runtom i USA. Demonstrationsdeltagarna visade sig vara anställda på oljeföretag som bussats till demonstrationerna från sina arbetsplatser.
Shells attack mot Greenpeace
På många håll i världen är det förenat med livsfara att vara miljöaktivist. Men det finns även mindre våldsamma metoder för att tysta dem som kämpar mot klimat- och miljöförstöring. Förra året stämdes exempelvis Greenpeace av oljebolaget Shell för en aktion mot en oljerigg. Shell hävdar att aktionen “äventyrade säkerheten” för människorna ombord – något som Greenpeace, som genomfört liknande aktioner i decennier, menade var rent nonsens.
Cop-möten svämmas över
Fossilindustriernas lobbyister ser till att vara på plats där de viktiga besluten fattas. 2023 beräknades över 2400 fossillobbyister ha samlats i Dubai, vilket visar på en kraftsamling och ett rekord i antal. Totalt har fossilbolagen deltagit vid 7 200 FN-ledda klimatsamtal de senaste tjugo åren, enligt en sammanställning av kampanjnätverket Kick big polluters out (KBPO). Och då omfattas bara de som öppet redovisat sina kopplingar.
Svängdörrarna
2022 visade rapporten ”Stoppa svängdörrarna: beslutsfattarna om fossila bränslen” hur 71 före detta toppolitiker och tjänstemän i Europa har tagit lukrativa jobb för energijättarna Shell, BP, Total, Equinor, ENI och Galp, eller hos konsultfirmor som redan lobbar för dessa företag. Lagpaketet “Fit for 55” har också benämnts som det mest lobbade i EU:s historia.
Oljepengar till klimatförnekare
Nyligen avslöjade tidningen The Guardian tillsammans med klimatsajten DeSmog att en amerikansk stiftelse som är kopplad till oljebolaget Shell har donerat miljoner till högerkonservativa klimatförnekargrupper. 14 av dessa grupper ingår i den rådgivande styrelsen för Project 2025, som har smidit planer för hur landets klimatpolitik kan avvecklas efter nästa val.
Köttindustrins kamp mot teknologin
Guardian-krönikören George Monbiot, som frekvent publiceras i Dagens ETC, har skrivit om hur köttindustrins lobbyism har fått politiker att förbjuda labbframställda vegetariska köttalternativ i Florida, Alabama och Italien. Greenpeace utredningsbyrå Unhearted har också rapporterat om hur köttindustrin har försökt få EU att följa efter. Monbiot har också uppmärksammat att EU lägger 1200 gånger så stora summor på animala matprodukter än på att framställa nya alternativa proteiner. Som Dagens ETC berättade i veckan har dock en överenskommelse träffats mellan lobbyister och gröna grupper där det föreslås mer resurser till vegetariska proteinalternativ.
Annonsering på Google
2022 avslöjades att Google tog emot minst fyra miljoner kronor i annonspengar från fossila bolag som ville sprida desinformation om klimatkrisen. I annonserna påstod fossila bolag bland annat att fossila bränslen skulle göra miljön bättre och planeten mer beboelig. Detta enligt rapporten Centre for countering digital hate (CCDH) som den australiensiska publikationen Crikey var först med att rapportera om.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.