Han är mannen bakom ”Flipflopi” – världens första båt tillverkad av 100 procent återvunnen plast. Den regnbågsfärgade segelbåten har under de senaste åren blivit en välkänd symbol för kampen mot engångsplast i Östafrika.
Allt började med en smutsig strand och en lysande idé. Turledaren Ben Morison åkte tidigt en dag 2015 till stranden i Lamu utanför Kenyas kust för att simma. I vattnet hittade han otaliga plastflaskor och på stranden låg hundratals slitna gamla flip-flops.
– Idén kom som blixtar från en klar himmel. ”Vad händer om jag limmar i hop avfallet till en båt och skickar den till andra sidan Indiska oceanen?” Det skulle bli ett tydligt besked till människorna i Indien: ”Se vad ni skickar till oss varje dag”. Mycket skit kommer till Kenya med havsströmmarna från Asien, säger Ben Morison, som växte upp längs kusten i Kenya.
Båt med tio ton sopor
Han samlade 50 personer till strandstädning och inom tre timmar hade de samlat in sex ton plastavfall. Några timmar senare hade de tre ton till. Avfallet innehöll över 30 000 flip-flops.
Morison ringde till båtbyggaren Ali Skanda.
– Kan du göra något som ingen annan har gjort? Vi ska att bygga världens första båt av flip-flops och plastavfall!
Detta blev början på en innovation som världen aldrig tidigare skådat. Tio ton plastavfall, inklusive 30 000 flip-flops, samlade längs den kenyanska kusten, blev ihopsmält, format och utskuret.
– Folk trodde att jag hade blivit galen! ”Det går aldrig att göra en båt av plastavfall”, sa de. Men det gjorde det, berättar Ali Skanda.
Han är född och uppvuxen i öriket Lamu, där traditionella båtbyggnadsmetoder har varit en del av kulturen i hundratals år. Flipflopi blev den femte ”dhow” (traditionell segelbåt, reds anm) han byggde, och definitivt den mest utmanande.
Kölen och ramarna är gjorda av återvunnen plast från flaskor och påsar. Båtens segel har tillverkats av plastflaskor. Skrovet och båtdäcket består av omformade flip-flops. Allt är gjort lokalt med traditionella båtbyggnadsmetoder från den urgamla swahili-kulturen på Lamu.
– Hela projektet bygger på tanken att allt görs med lokala resurser och kunskaper. Det här är ett kenyanskt initiativ och med Flipflopi vill vi visa vad som kan skapas utan avancerad teknik, säger Ben Morison.
Att vara pionjär och skapa något helt utan manualer och ”recept” från Google görs inte över natten. Ali Skanda och de andra båtbyggarna kämpade i två år innan den tio meter långa och 7,5 ton tunga Flipflopi-båten kunde sjösättas.
Expeditioner för miljön
Nyheten om Flipflopi spred sig som en löpeld och det lilla teamet växte snabbt. Idag består besättningen av sjömän och miljöaktivister från många delar av världen. Initiativet stöds av bland annat regeringarna i Uganda, Kenya, Tanzania och Storbritannien. FN:s miljöprogram och den franska utvecklingsbyrån (AFD) är också partners.
År 2019 åkte de ut på sin först expedition och seglade 300 nautiska mil (cirka 550 kilometer) från Lamu i Kenya till Zanzibar i Tanzania för att öka människors medvetenhet om plastföroreningar i haven. Nu är de på väg över Afrikas största sjö. Längs vägen möter de fiskare, lokala klimataktivister, utmanar ungdomar att tänka i nya banor kring avfall och sätter press på politiker för att få lagar på plats.
Runt om i världen köps en miljon plastflaskor varje minut, enligt FN. Totalt använder vi 5 000 miljarder engångspåsar av plast varje år. Våra hav fylls med mer än åtta miljoner ton plast om året. Det motsvarar fem lastbilar per minut året runt, enligt flera källor, inklusive Greenpeace.
Lake Victoria, eller Victoriasjön, är Afrikas största sjö belägen på gränsen mellan Tanzania, Kenya och Uganda. Många tiotusentals lokala fiskare är beroende av sjön samtidigt som fisk är Ugandas näst största export produkt och drar in cirka 170 miljoner dollar i utländsk valuta årligen.
Under de senaste åren har forskare varnat för att bland annat klimatförändringar och skräp dödar allt liv i sjön.
– Om inget radikalt görs nu kommer Victoriasjön att vara död inom 50 år på grund av vad vi människor gör med den, säger Peter Anyang ’Nyong’o, som är guvernör i Kenyas Kisumu-län.
”#Endplasticpollution – together for a plastic free world” står på en banderoll som hänger i hamnen på Ggaba-marknaden i Kampala. Marknaden är full av grönsakssäljare. De populära påsarna, som lokalt kallas ”kaveera”, ligger överallt begravda i gyttjan på marken.
– Uganda har lagar som förbjuder användning av plastpåsar, men att dessa lagar finns märks inte. Vi samarbetar med myndigheterna för att se på lagstiftningen och ta reda på hur vi kan bli av med den farliga engångsplasten, säger Dipesh Pabari som tillsammans med Ben Morison och Ali Skanda står som grundare av Flipflopi.
Dagens aktiviteter på Ggaba-marknaden inkluderar strandstädning och workshops med lokalbefolkningen.
– Engångsplast kan användas till mycket. På våra expeditioner demonstrerar vi för folk hur de kan göra nya saker av plast så att det inte hamnar i havet. Det krävs ingen avancerad teknik, det här är saker som kan göras av vem som helst, säger Dipesh Pabari.
Fisk full av skräp
Ett stenkast från hamnen i Ggaba står en stor fiskstaty och gapar mot himlen. Kroppen är full av gamla plastflaskor. Statyn är det senaste verket av den ugandiska konstnären Ali Arinitwe. Verket symboliserar en händelse tidigare i år när tusentals döda ”Nile Perch” (en slags abborre, reds anm) flöt upp på stränderna.
– Victoriasjön håller på att dö ut och det kommer att innebära slutet för många människor här. Jag hoppas att min konst ska göra folk mer medvetna och förstå att vi måste jobba tillsammans för att skapa förändring, säger Ali Arinitwe.
Tillsammans med andra lokala skapare är han en del av Flipflopi-expeditionen.
– Det spelar ingen roll hur utbildad du är. Konst kommunicerar till alla, säger Ali.
Afrikanska framsteg
Afrika har kommit långt med arbetet för att bli en engångsplastfri kontinent. Av de 54 staterna har 34 vidtagit åtgärder för att förbjuda användningen av engångsplast, enligt en artikel på Greenpeace.org. 2005 blev Eritrea det första landet som införde ett förbud mot plastpåsar. Kenya är en pionjär inom området. Landet har världens tuffaste förbud mot plastpåsar och alla som producerar, säljer eller använder en plastpåse riskerar fängelse i upp till fyra år eller böter på motsvarande 350 000 kronor.
Trots lagstiftning fungerar reglerna inte i praktiken på alla ställen. Uganda införde sin första lag mot användning av plastpåsar 2007, men gator och stränder är fortfarande belamrade med plast.
– Det är en stor utmaning för myndigheterna att stoppa användningen av plastpåsar. Uganda har över 60 företag och tusentals anställda som arbetar i denna bransch. Som grupp är dessa företag den nionde största skattebetalaren i Uganda, säger Shamim Nabatanzi, från Uganda Plastic Manufacturers and Recyclers Association (UPMRA), enligt en artikel i den nationella tidningen Daily Monitor.
Dessutom har producenterna utvecklat strategiska relationer med politiker genom åren och använder, enligt medieuppgifter, sina kontakter för att stoppa eller skjuta upp tidigare förbud.
Små steg
Teamet på Flipflopi ägnar mycket tid åt att diskutera med myndigheterna hur dessa utmaningar kan lösas.
– Vi försöker stödja regeringen och beslutsfattarna att införa hållbar lagstiftning. Vårt mål är att upprätta en gemensam östafrikansk lag som förbjuder användning av engångsplast. För att hantera detta arbetar vi med advokater från företaget Africa Legal Network, säger Dipesh Pabari.
Både lokalbefolkning och myndighetsrepresentanter har visat stort engagemang för att skapa förändring. I Kenya har flera politiska ledare, inklusive guvernören i länet Kisumu, lovat att hjälpa till i kampen mot plasten.
– Victoriasjön är min livlina och jag vill inte se den dö. Om hjälpen blir frånvarande på nationell nivå är vi i länen redo att göra en insats, sa professor Peter Anyang ’Nyong’o, under en paneldebatt i Kisumu i mars.
När kapten Ali Skanda hissar segel och lämnar Uganda väntar nya möten och utmaningar i Tanzania. Teamet har snart avslutat sin andra expedition. Samtidigt är det bara början på en större resa.
– Vi har stora visioner för vad Flipflopi kan uträtta. Efter detta börjar arbetet med att bygga en dubbelt så stor båt av återvunnen plast som ska ut i världen, säger Ali Skanda.
