Den internationella luftfartens branschorganisation International Air Transport Association, IATA, förutspår i sin senaste prognos en minskning av antalet flygresor med 40 procent under 2020.

– Och då räknar de ändå med att flygverksamheten kommer igång igen som vanligt till hösten, vilket inte är säkert. Så det kan bli mer än så också. Eller mindre, säger Jonas Åkerman, transportforskare på KTH i Stockholm och en av landets främsta experter inom flyg och miljö.

Den positiva sidan av myntet är att utsläppskurvan i stort sett följer kurvan över antalet flygavgångar. Går flygresandet ned med 40 procent, minskar utsläppen med lika mycket.

Frågan är vad som händer sen, när pandemin förhoppningsvis klingat av och livet återgår till det normala. Kommer vi att flyga mindre även fortsättningsvis, som vi borde med tanke på klimatet?

– Det är den stora frågan. Jag tror nog att vi kan få se en del permanenta förändringar, speciellt när det gäller tjänsteresandet, som står för ungefär 20 procent av flygresorna, säger Jonas Åkerman.

Att digitala möten är både tidsbesparande och innebär företagsekonomiska vinster talar för att det kan bli en bestående förändring, menar han.

Både för- och nackdelar

Nina Wormbs är professor i teknikhistoria vid KTH, och har bland annat forskat på orsaker till att människor väljer bort flyg­et. Hon tror att pandemin kan leda till långvariga förändringar i människors resvanor.

– Många har förstått att deras privata resor har inneburit personlig fara. Vi har i och för sig länge rest till ställen som innebär risker, men nu blev det farligt att åka till norra Italien. Och det innebar dessutom fara för annan, säger hon.

Hon ser flera fördelar med den digitala möteskultur som nu sprider sig inom arbetsliv och lärosäten – utom de uppenbara miljö, tids-  och kostnadsbesparingarna.

– Min erfarenhet är att människor är lite mer fokuserade på digitala möten, och att den lilla tröskeln att sätta på mikrofonen kan göra ett inlägg mer eftertänksamt. Och för en ordförande är möjligheten att fördela ordet förstås lättare. Han som ständigt talar utan att ha fått ordet kanske blir lättare att få in i ledet, säger Nina Wormbs.

En nackdel kan vara att en del av det ordlösa i mänsklig kommunikation riskerar att gå förlorat.

– Det kan vara svårt att uppfatta när någon skruvar på sig i en diskussion, eller när det på andra sätt ”känns” utan att det syns. Möjligen blir vi med tiden bättre på att plocka upp stämningar också i digitala möten.

Vissa saker kan också ta längre tid när möten arrangeras på distans.

– Att tekniken strular har väl alla erfarenhet av. Det kan få ödesdigra konsekvenser. Men även småstrul tar både tid och kraft. Också när det fungerar kan det ta tid att få en uppfattning om alla är överens eller om någon har räckt upp handen.

Men den stora nackdelen, menar hon, är att kaffepauserna och tiden innan och efter är så annorlunda och att kommunikationen och utbytet som ofta sker under de här mer informella delarna vid vanliga, fysiska möten, hittills inte ryms i den digitala tekniken.

– Men jag tror att en del av det kan vi lära oss att förmedla ändå, när vi bättre behärskar och utvecklar tekniken efter våra behov, säger Nina Wormbs.

Ökad jämställdhet

Daniel Vare är projektledare på KTH med bred erfarenhet av digitala plattformar. Också han tror att pandemin kan bli en vändpunkt för digitala möten.

– Fler och fler kommer att våga prova att delta i och arrangera möten och andra event digitalt nu när de måste. En av de stora fördelarna är förstås mindre utsläpp då flygresor ställs in. En annan fördel är ökad jämställdhet, då fler kan ta del av både undervisning och delta i exempelvis konferenser.

I framtiden kommer förmodligen också stora event kunna arrangeras i virtual reality och augmented reality, tekniker som fortfarande är dyra, ovanliga och outvecklade, men som troligen kommer att ta dagens distansmöten till en helt ny nivå.

Något realistiskt alternativ till semesterresorna – som står för 80 procent av svenskarnas flygande – erbjuder dock inte de digitala lösningarna, hur verklighetstrogna de än kan tänkas bli.

Vilken bestående inverkan pandemin kommer att ha på nöjesresandet – om någon – är osäkert, enligt Jonas Åkerman.

– Efter 9/11-attacken minskade flygresandet under ett par år, för att sedan öka snabbare än innan. Om vi skulle hitta andra inrikes resmål nu till semestern skulle det kunna tala för en mer bestående minskning även för privata flygresor, men nu ska vi ju inte resa inom landet heller.

Förra året, innan coronasmittan, minskade svenskarnas totala flygresande med 3 procent.

– Klimathänsyn är en faktor bakom den minskningen. Flygstoppet under pandemin skulle kunna stärka klimatfaktorn, men det är svårbedömt, säger Jonas Åkerman.