Flyglobbyn pressade regeringen – fick extrabidrag på 105 miljoner

Sent på kvällen den 31 mars plingade det till i näringsminister Tomas Eneroths (S) mejlbox. Brevet hade rubriken ”Rädda de regionala flygplatserna med trafikplikt och upphandlad trafik!” och avsändare var tio flygplatschefer som vädjade om mer pengar.

– Hela Sveriges flyg stod lamslaget på grund av pandemin. I det läget kontaktar de regeringen och kräver mer pengar och att de ska ha kvar sin trafik. Mycket märkligt, säger en person med god insikt i Trafikverkets verksamhet.

Redan tidigt i mars registrerade Trafikverket ett kraftigt tapp i inrikesflygandet. Myndigheten kände till att ett stort antal plan flögs utan passagerare – på skattebetalarnas bekostnad. Men informationen verkar inte ha nått regeringskansliet.

Istället valde regeringen att hörsamma flygplatschefernas önskan. Två veckor efter mejlet till Tomas Eneroth gav regeringen Trafikverket i uppdrag att upphandla flygtrafik för 105 miljoner kronor. Pengarna gick till flygtrafik från Arlanda till Kiruna, Luleå, Umeå, Östersund, Skellefteå, Örnsköldsvik, Sundsvall samt till Visby.

Trots statens mångmiljonsatsning har det knappt varit några resenärer på örnsköldsvik flygplats. I april hade flygplatsen i snitt en passagerare per plan och i maj var snittet två. även i Lycksele gick planen halvtomma under våren och sommaren.

Stark flyglobby

Turerna kring flygplatschefernas kravbrev visar den svenska flyglobbyns styrka, säger Jens Holm, Vänsterpartiets talesperson i klimatfrågor.

– Det anses lite fint i en kommun eller region att ha en flygplats. Regeringen och lokalpolitiker vet mycket väl att om de ger subventioner håller de sig väl med tongivande opinionsbildare.

Frågan har blivit särskilt aktuell efter att Dagens ETC i veckan avslöjade att minst 50 plan flugits utan passagerare till och från Svegs och Pajalas flygplatser sedan april. Orsaken är att det kostar pengar att ha planen parkerade och flygbolaget Jonair får fullt betala av staten om trafiken upprätthålls.

Dessa flygningar har sitt ursprung i ett avtal som upphandlades långt innan pandemin bröt ut i Sverige. Transportstyrelsen förklarar de tomma flygningarna med att myndigheten är bunden av avtal med flygbolagen.

Regeringen och myndigheterna viker sig för lätt för flygbranschens krav, anser Jens Holm.

– På Trafikverket verkar de tycka det är obekvämt att bryta upp avtalen. Det är lättare att låta flygplanen gå tomma. Det visar också på regeringens och myndigheternas flathet gentemot flygindustrin.

S: Trafikverkets ansvar

Näringsminister Tomas Eneroth (S) skriver i ett mejl till Dagens ETC att ”det självklart inte är bra att köra med tomma plan” men tillägger att det är ”Trafikverkets ansvar att utifrån regeringens beslut och uppdrag dimensionera upphandlingarna så att trafiken kan upprätthållas”. Ministern vägrar telefonintervju och Dagens ETC har därmed inte fått möjlighet att ställa följdfrågor.

Men Eneroth får nu kritik från sin egen regeringspartner.

– Det helt oacceptabelt att det flygs tomma plan, säger riksdagsledamoten Lorentz Tovatt som också är Miljöpartiets talesperson i klimatfrågor.

Han anser att staten måste omförhandla avtalen med flygbolagen men tror inte på att förbjuda tomma flygningar.

– Det är svårt att införa förbud riktat mot enskilda näringsidkare. Problemet är att det kostar bolagen mer att ha planen parkerade på marken än i luften. Därför måste vi höja flygskatten.

Professor Stefan Gössling, som forskar inom transport- och klimatfrågor vid Lunds universitet, föreslår krav på bolagen att säkerställa minst 80 procents beläggning för att få flyga. Lorentz Tovatt tycker att det är en bra idé.

– Det låter intressant. När coronakrisen är över måste vi ta ett omtag kring flygpolitiken. Staten måste se över vilka upphandlingar som ska ligga kvar och vilka linjer som inte längre behövs.