– Man har inte fattat några slutliga beslut än, men förhoppningsvis kommer det att göras i dag. Hela luftfartsvärlden och ICAO har investerat så mycket i det här systemet att det vore väldigt tråkigt om vi nu i sluttampen inte kan komma överens, säger Therése Sjöberg, Transportstyrelsens expert på Corsia-relaterade frågor.
Det som förhandlas är regelverket för hur Corsia ska fungera. Reglerna gäller exempelvis hur flygbolagen ska övervaka, rapportera och verifiera sina utsläpp. Andra saker länderna ska komma överens om är på vilket sätt det ska vara möjligt att tillgodoräkna sig användandet av alternativa bränslen och vilka krav som ska gälla på de aktuella utsläppskrediterna.
– Just nu är Corsia ett offsetting-system, alltså klimatkompensationssystem, som innebär att bolagen betalar för flygets utsläpp inom andra sektorer. Men Sverige skulle i stället vilja se faktiska reduktioner av flygets utsläpp, säger Therése Sjöberg.
– Vi har också drivit att man ska ställa höga krav på de utsläppskrediter som ska få användas inom systemet. Om de utger sig för att kunna minska koldioxidutsläppen med ett ton ska de bekräftat kunna göra just det.
Kommer att ske förändringar
Sverige och EU arbetar nu för att hindra att regelverket försvagas och urholkas, men ändringar ser ut att bli av.
– Det finns länder som vill skjuta upp hela beslutet, bara anta delar av det eller sänka ambitionsnivån. Vissa förändringar kommer det nog att bli, men sådana som vi förhoppningsvis kan leva med, säger Therése Sjöberg.
Miljörörelsen är skeptisk till Corsia. Bland annat lyfts kritik mot hur det ska vara möjligt att klimatkompensera för flygets utsläpp, eftersom flertalet projekt för utsläppskrediter inte ger några faktiska utsläppsminskningar.
– ICAO kunde se till att endast högkvalitativa utsläppsrätter används, men de har inget intresse av det. I stället vill de hålla kvar flygbolagen i systemet genom att garantera en bred, billig lösning, säger Andrew Murphy, expert på hållbar flygtrafik vid miljöorganisationen Transport & Environment, som är kritisk till systemets utformning.
Han är också kritisk till att det inom Corsia-systemet ska satsas på biobränslen, men att man har tagit bort de flesta hållbarhetskriterierna för dessa.
– Förmodligen kommer man nu att göra systemet ännu sämre genom att omdefiniera vissa typer av fossila bränslen som ”hållbara”.
Med ungefär samma synpunkter gick över 80 civilrätts- och miljöorganisationer samman i ett upprop för att motsätta sig regelverket kring Corsia som ICAO började slutförhandla om i början av juni.
”Matematiken går inte ihop”
David Kihlberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen, instämmer i kritiken.
– Dels ska man inom ramen för systemet betrakta 2020-utsläppen som noll, vilket de inte är. Då menar man att vi i dag flyger på en hållbar nivå, vilket inte är sant över huvud taget. Och sen ska man kompensera för det som överskrider utsläppen efter 2020. Men hur ska man kompensera för det? Vi har ju Parisavtalet som säger att hela världen måste minska sina utsläpp till nära noll. Då kan man fråga sig om det finns någonting kvar att kompensera med – alla utsläpp ska ju redan minska. Men flyget vill inte minska sin del, utan i stället köpa någon annans utsläppsminskningar. Och den matematiken går inte riktigt ihop på längre sikt.
Samtidigt är han försiktigt positiv.
– Det är bra att flygbranschen har börjat förhandla om någonting över huvud taget, de har ju varit helt undantagna från klimatpolitiken under alla år. Men Corsia tycker jag är under all kritik, jag tycker att det visar att man i flygbranschen inte alls förstår klimatutmaningens allvar och storlek.
Therése Sjöberg på Transportstyrelsen är medveten om kritiken.
– Det är förståeligt att man gärna skulle ha sett en högre ambition för Corsia. Samtidigt får man inte glömma att år 2016 så var det 191 länder som ställde sig bakom det här styrmedlet, vilket aldrig har skett tidigare. Och målsättningen är ju ändå att alla länder som deltar i Corsia går med på att betala för utsläppen efter 2020.
Enligt Therése Sjöberg sätter Sverige förhoppningar till översynsklausuler för att i framtiden få till skärpningar.
