Det är en hektisk period på året för en lantbrukare med djur att sköta och åkrar att så. Men i dag regnar det. Göran Berggren har tid att sitta en stund vid köksbordet på gården i Västra Sund.
Göran och hans fru Anna Berggren tog över den här gården 1997. Då var den redan Krav-certifierad.
– Det var ett självklart val. Ingen av oss vill hålla på med de där kemikalierna, varken för vår egen del eller för naturen, säger Göran samtidigt som han serverar kaffe med mjölk direkt från ladugården.
Göran och Anna satsade på höns och kor. Länge var de en av de största producenterna av ekologiska och Krav-märkta ägg i Sverige med sina 10 000 höns. Men för ett och ett halvt år sedan valde de att lämna Krav, skära ned till 2 000 höns och sälja äggen i den egna gårdsbutiken i stället för att leverera till de stora kedjorna.
– Den enda skillnaden för mina höns är att de får konventionellt foder. Annars har de det precis som när vi var Krav-certifierade, säger Göran.
Reglerna skärptes
Det var frågan om fodret som blev avgörande för Göran och Anna. Under de år som de var Krav-certifierade skärptes reglerna för vilket foder de fick ge sina höns flera gånger. Det blev svårare och dyrare att få fram ett foder som var fullvärdigt, samtidigt som äggpriset stod i princip still. Till sist blev det ohållbart, samtidigt som Göran och Anna tyckte att hönsen faktiskt mådde bättre av det konventionella fodret.
– Nu vet jag att de får i sig det de behöver. Jag ser att de mår bra, säger Göran.
Göran och Anna Berggren är inte ensamma om att lämna Krav. Under 2013 minskade antalet Krav-certifierade bönder i Sverige med 100 stycken. Och det samtidigt som konsumenterna vill ha allt mer ekologisk mat. Efterfrågan på ekologiska varor ökade med rekordstora 15 procent förra året.
Johan Ceije, försäljningschef på Krav, är bekymrad. Enligt honom finns det två skäl till att Krav-bönder slutar. Ett, de blir gamla och går i pension. Två, de har för dålig lönsamhet och tvingas lägga ned. Kritiken mot reglerna för fodret till hönsen känner han till.
– Det är egentligen EU-regler som styr det. Vi har slagits för att det ska vara tillåtet att tillsätta vissa artificiellt framtagna aminosyror även i ekologiskt foder, men det har inte lyckats, säger han.
En fråga om lönsamhet
Men det finns vägar att få fram bra ekologiskt foder, hävdar han. Det går att tillsätta musselmjöl eller rapskaka. Det blir förstås lite svårare och framför allt lite dyrare. Och då blir det till sist en fråga om lönsamhet.
– Det är klart att det handlar om vad bönderna kan tjäna. Men vi vill inte backa när det gäller våra regler för att få fler att bli Krav-certifierade. Än så länge är vi bara på väg mot något som är riktigt bra, vi är inte framme än, säger han.
I Sveriges butiker drar det ihop sig till påskfirande. Årets stora ägghögtid. Försäljningen av ekologiska ägg exploderade i slutet av förra året och ökade med 10 procent under 2013. Och nu hinner inte äggproducenterna med. Det gapar tomt i butikernas ägghyllor. Det gör att äggrossister som Kronägg har öppnat för att importera ägg från andra nordiska länder för att möta efterfrågan. Men Ica, som står för en tredjedel av försäljningen av ekovaror, är tveksam till en sådan lösning.
– Vi vill hellre bygga långsiktigt på en ökad produktion i Sverige, säger Dan Jacobson, färskvaruchef på Ica.
Ica har därför förhandlat med leverantörerna under vintern och kommer att betala mer för äggen till bönderna. Förhoppningen är att det ska locka fler att gå över till ekologisk produktion. Om det betyder att även konsumenterna kommer att få betala mer är inte klart än.
– Varje butik sätter sitt eget pris, säger Dan Jacobson.
Så böndernas önskan om att få mer betalt har fått gehör. Samtidigt är det viktigt att den ekologiska maten inte blir för dyr i butikerna. Det är både Dan Jacobson på Ica och Johan Ceije på Krav överens om.
– Vi vill inte att Krav ska bli en lyxvara, säger Johan Ceije.
Ett för högt pris skulle kunna innebära att den ökande efterfrågan går tillbaka igen. Enligt en undersökning som LRF har gjort bland konsumenter som inte köper ekologiska varor så svarade två tredjedelar av kunderna att det berodde på priset.
Göran och Anna Berggrens höns på Västra Sunds gård utanför Nora är ute i det lite fuktiga vårvädret. De lyser som vita prickar på långt håll i det bruna fjolårsgräset som inte har börjat grönska än. Det är brist på ägg även här. De säljer slut i den lilla gårdsbutiken. Och Göran och Anna tänker inte gå tillbaka till Krav. De tjänar mer så här. Trots det har Göran inte kunnat ta ut någon lön de senaste åren.
– Det sägs ju att vi bönder alltid gnäller. Och kanske är det så, men nu är det riktigt allvarligt. Vi har gjort upp en plan för de kommande fem åren. Men sedan lägger vi av. Vi måste fråga oss varifrån ska maten komma, om det nu är så som det sägs att de svenska konsumenterna värnar miljön och djurhållningen? I Sverige har vi den bästa djurhållningen i världen, men vem ska betala?
