– Huvudorsaken till de problem vi har med grundvattnet i dag är att det är tätbefolkade områden som konsumerar väldigt mycket vatten. Ju fler människor det finns desto mer vatten förbrukas, säger Bo Thunholm.
Vad kan människorna i dessa områden göra?
– Rätt ofta har man inget alternativ, man har det vatten man har och kan man inte behandla vattnet så står man inför stora problem. Det här är ett ganska vanligt förekommande problem.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Små problem i Sverige
Nyligen rapporterades det att Öland och Gotland riskerar torka på grund av grund grundvattennivåer. Men i ett internationellt perspektiv är det ändå små problem.
– Sverige har en normal variation på 1–3 meter över tid i grundvattennivå. Ser man då på till exempel Indien där det har sjunkit tio meter så inser man att det är väldigt allvarligt där, säger Bo Thunholm.
Nasa har satelliter som mäter grundvattnet och som kartan här intill visar är det i befolkningstäta områden som problemen är som värst. Östra Kina, Indien och Kalifornien sticker bland annat ut. Bo Thunholm tror att det här kan leda till stora befolkningsförflyttningar i framtiden.
– Min bedömning är att det är högst troligt. I framtiden kan vi mycket väl få se vattenflyktingar, säger han.
Bevattning största boven
Även jordbruket har en stor del i problemen med grundvattnet. Redan när man anlade åkrar på 1800-talet dränerade man mark för att kunna odla och då var det vatten som kunde blivit grundvatten man tog bort. Nu för tiden är den största boven bevattningen. Lantbrukare använder grundvattnet för att vattna sina grödor och det har både lett till sjunkande nivåer och till föroreningar. I Tharparkar, ett område i Pakistan är krisen ett faktum då 1 500 barn har dött sedan 2011, bland annat till följd av att grundvattnet har höga halter av arsenik, järn och fluorid, skriver al-Jazeera.
Jordbruket förbrukar mycket vatten i allmänhet. Även om man kanske inte alltid tar av grundvattnet så förbrukar man vatten som ska bilda grundvatten, förklarar Bo Thunholm.
Bo Holgersson är statsgeolog på SGU och han har tidigare jobbat i Indien med just grundvattenfrågor. Där är situationen i dag inte bra.
– Anledningen är ofta ekonomisk, man pumpar vatten för att bevattna sina grödor och ett problem är att man inte odlar klimatsunda grödor utan kanske lök och chili som ger bättre ekonomisk avkastning, berättar han.
Att grundvattennivåerna sjunker innebär att bara de som har råd kan borra djupare för att nå vattnet. De bönder som inte har råd slås ut och kan inte längre odla sina grödor, vilket leder till ännu större social och ekonomisk misär. För att komma till rätta med problemet i Indien tror Björn Holgersson att man dels måste ändra lagen som säger att markägare får pumpa upp hur mycket vatten de vill från sina brunnar, dels måste man få till en myndighet som kontrollerar grundvattnet.
– I Europa så har man infört vattendirektivet med en gemensam förvaltning som man tvingas följa. Indien måste komma till ett sådant läge också. Man måste titta på hur mycket grundvatten det blir utifrån det regn som kommer och det är ingenting som en enskild bonde kan titta på, det krävs en myndighet för det, säger han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Nivåerna går att återskapa
För även om krisen är pågående finns det en räddning för grundvattnet. Som en del i ett kretslopp går det att återskapa nivåerna till hur de var förut, säger Bo Thunholm.
Om man bara minskar konsumtionen och tar ut mindre vatten än vad som skapas så kommer grundvattennivåerna återställas. Men för det krävs att man arbetar med att effektivisera bevattningen och ser över hur vi kan minska vår totala vattenkonsumtion.
