Helagstoppen tornar upp sig som en mörk triangel mot himlen. Fem kilometer kvar till fjällstationen vid fjällets fot, säger skyltarna. Den välmarkerade stigen går längs med små fjällsjöar, över bäckar och myrar. Vi möts av hejande barnfamiljer, äldre par i fotriktiga vandringskängor, och yngre sällskap som lunchar utanför ett tält. Fjället är långt ifrån öde. Och just den här turen, en enkel vandring på tolv kilometer där målet kan vara en fjällstation som erbjuder både övernattning och vällagad mat, är ganska typisk för nutidens fjällvandrare.
– Det handlar mer sällan om att gå med 30 kilos packning i flera dagar, och oftare om kortare turer istället. Många vill att det ska vara lite bekvämt, säger Jenny Engström, informationsansvarig på Svenska turistföreningen, STF.
Även om det inte finns någon ny statistik på hur många som fjällvandrar tycks alla vara överens – det pågår en fjällvandringstrend. Och framförallt har människor utan tidigare erfarenhet av fjällvandring hittat till den svenska fjällvärden. Peter Fredman är professor vid Etour på Mittuniversitet och har forskat om fjällturism i många år. Han menar att tendensen är tydlig.
– Fler som är ovana rör sig på fjällen numer. Det gör att det inte längre är en lika homogen grupp, för även entusiasterna som har vandrat mycket finns ju kvar, säger han.

Aktiv och social semester

Han tror att vandringens popularitet har att göra med enkelheten. Det är en enkel aktivitet som också är lätt att anpassa efter ens egen förmåga. Dessutom behöver det inte kosta särskilt mycket.
– Barriären är ganska låg. Ska du inte gå så långt behövs inte mycket utrustning, och du kan vandra på dina egna premisser, säger han.
Dessutom passar vandring bra in i vår önskan om en aktiv semester.
– Att vandra är en kombination av fysisk aktivitet, socialt umgänge och en naturupplevelse. Det är framförallt dessa faktorer människor brukar framhålla i våra undersökningar, säger han.
Att gå bland bergstopparna ger också en uppenbar känsla av att vara nära naturen. När Helagstoppen väl är nådd och fjällvärlden breder ut sig långt där nere som ett oändligt täcke, utan minsta inslag av varken vägar eller städer, känns det särskilt påtagligt. Och särskilt bra att ha valt bort flyget den här gången. Jenny Engström tror att en del väljer fjällsemestern just för att den i jämförelse med annat turistande är miljövänlig.
– För många är det nog en drivkraft, även om vi fortfarande flyger mycket finns det en stor medvetenhet. Det är nog en anledning till att intresset för naturen och friluftslivet i stort ökar, säger hon.

Fjäll mer unikt än charter

Hon tror också att det idag finns en allt större önskan att vara med om något unikt. Att ha fjällvandrat på sin semester väcker större intresse än att ha rest på charter till Kreta. Vi vill uppleva både för vår egen skull, och för att ha något att visa upp.
– Sociala medier gör att vi visar en mycket större del av vårt liv idag. Det tror jag kan göra att vi inspireras av andra som har vandrat i fjällen till exempel, men också att vi själva vill visa att vi har gjort något unikt, säger hon.
Både Jenny Engström och Peter Fredman är övertygade om att vandringstrenden kommer att fortsätta öka. En undersökning från Etour visar att vandring är en av de aktiviteter som flest tror kommer att öka i framtiden.
– Allt pekar på att ännu fler kommer att fjällvandra. Hur mycket är svårare att veta, säger Peter Fredman.
Men det ökade intresset för fjällvandring har fått konsekvenser. Peter Fredman som också undervisar i ekoturism menar visserligen att antalet besökare i de svenska fjällen fortfarande är så få att påverkan på naturen är liten, men på flera håll finns ändå problem med till exempel sophantering. Alf Kjellström, naturbevakaren på länsstyrelsen, med det populära vandringsområdet Jämtlandstriangeln som arbetsplats, ser ett växande problem.
– Sopmängden har ökat de senaste åren. Vandringslederna är ju väglöst land som gör att det är svårt att transportera bort soporna. Fler rör sig i fjällen och det ger mer sopor, säger han.
Hans känsla är också att fjällbesökarna genererar mer skräp nuförtiden. Dels för att oerfarna fjällbesökare har med sig onödigt mycket saker, och dels för att människor är sämre på att bära med sig sitt skräp.
– Fjällvandrarna måste
bli bättre på det. Annars är
risken att naturen så småningom inte är lika lockande
längre.