Fjärilsbeskyddare i Mexiko vägrar ge upp – trots dödshot
Inte vem som helst kommer in i Crescencio Morales. Vid vägen in i samhället står fem beväpnade vakter som förhör varje besökare. Vakterna ingår i samma garde som patrullerar i skogen.
Bild: Armando Solis
Dagens ETC
Homero Gómez pappa var en av Mexikos främsta miljökämpar. För fyra år sedan försvann han spårlöst för att senare hittas död i ett dike.
Nu bygger sonen vidare på faderns livsverk.
I skuggan av illegal skogsavverkning, drogkarteller och korruption kämpar han tillsammans med andra för att stoppa illegal skogsskövling och rädda den utrotningshotade monarkfjärilen – och sin egen framtid.
Miljontals monarkfjärilar flyger åt alla håll. De liknar orangea dunfjädrar i ett kuddkrig under den klarblå himlen. Mitt bland dem står Homero Gómez, 23 år, och tittar på rader av små granskott vid skogsbrynet. Han berättar att det var hans pappa som planterade dem.
– Fjärilarna tycker om att sova på sådana här ädelgranar. Om natten trycker de ihop sig för att hålla värmen, de är så många att grenarna ibland knäcks under deras tyngd. Föreställ dig mängden fjärilar som krävs för den tyngden!
Man vet inte säkert varför de kommer just hit. En teori är att de dras till döden.
Vi befinner oss i världens största reservat för monarkfjärilar, belägen på tre kilometers höjd i centrala Mexiko. Homero Gómez verkar oberörd av den tunna luften när han vandrar längs de branta stigarna. Han är uppvuxen bland dessa vulkaniska berg, dit monarkfjärilen migrerar varje år från Kanada för att övervintra.
– Man vet inte säkert varför de kommer just hit. En teori är att de dras till döden. De återvänder till resterna av deras döda förfäder, berättar han.
Hittades död i dike
Eftersom fjärilarna alltid anländer den andra november trodde man förr att de bestod av döda människors själar. Den andra november kallas i Mexiko för Día de Muertos som betyder ”De dödas dag”. Då återvänder de döda till jordelivet, enligt folktron, för att besöka sina levande anförvanter.
De dödas dag har under de senaste fyra åren fått en ändrad innebörd för Homero Gómez. Innan brukade han tillbringa den med att invänta fjärilarnas ankomst. Han brukade ta emot turister från hela världen tillsammans med sin pappa. Nuförtiden ägnar han dagen vid sin fars grav.
Det är tack vare min pappa som träden står kvar. För det fick han ta emot många hot.
I januari 2020 försvann fadern, även han vid namn Homero Gómez, i närheten av reservatet. Två veckor senare hittades han död i ett vattenfyllt dike. Han var en av landets mest berömda miljökämpar, känd som grundare och därefter beskyddare av den världsunika fjärilsparken. Hans död blev föremål för spekulationer och konspirationsteorier.
Illegal handel med timmer
Mexiko tillhör världens farligaste länder för miljöaktivister och särskilt farlig är delstaten Michoacán. Skogarnas höga barrträd är värda mycket pengar. Bland dem gömmer sig några av landets mest fruktade knarkkarteller. De hugger ner träden under hot mot markägare, aktivister, politiker och tjänstemän. De drygar ut sina inkomster genom illegal handel med timmer. Sedan anlägger de illegala avokadoodlingar på den skövlade marken.
Majoriteten av världens avokadofrukter produceras här i Michoacán. Omkring fjärilsreservatet, där barrträd brukade stå, breder ett böljande, sammetsgrönt täcke av avokadoträd ut sig. På håll syns gränsen skarp mot fjärilsreservatets barrskog. För att hålla de kriminella grupperingarna borta organiserade Homero Gómez far väpnade skogsgarden, som fortfarande patrullerar i reservatet nattetid.
– Det är tack vare min pappa som träden står kvar. För det fick han ta emot många hot. Han pratade sällan om dem, men jag såg hur han oroade sig, säger Homero Gómez.
Enligt åklagarmyndigheten dog Homero Gómez pappa till följd av en olycka. De hävdar att han ramlade och slog i huvudet. Sonen tror inte på den förklaringen. Han hävdar att fadern dödades för sin kamp mot den olagliga skogsavverkningen i området.
– Den där åklagarmyndigheten är den mest korrupta man kan tänka sig. Vad man än ber om måste man betala under bordet. Jag är säker på att utredningen färgades av korruption, säger han.
Homero Gómez tröstar sig med att hans pappa ”är en fjäril nu”. Han frågar sig vart de dödas själar ska ta vägen om fjärilarna dör ut.
Monarkfjärilens bestånd har minskat med 85 procent sedan 1990-talet till följd av bland annat miljögifter och global upphettning. Nu utgör avskogningen i Michoacán ytterligare en fara för dess existens. 2022 listades arten som utrotningshotad.
De sista fjärilarna försvann
Vi fortsätter längs en slingrig grusväg längs bergen tills vi når samhället Crescencio Morales. Här bor omkring 15 000 invånare tillhörande ursprungsbefolkningen mazahua. En gång var de omgivande skogarna fyllda av monarkfjärilar. Kring millennieskiftet, efter åratal av illegal skogsskövling, försvann de sista fjärilskolonierna från området.
Erasmo Álvarez Castillo, Crescencio Morales talesperson och tidigare ledare, berättar att skogen är ”full av andar.” Han pekar på en stubbe framför oss.
– Vid den stubben dödade militären en skogshuggare, en sådan som kommit hit för att hugga ner träden utan lov.
Erasmo Álvarez Castillo säger att mazahua-folket har ärvt skogen av sina förfäder. För att bevara den har de under flera decennier slagits mot knarkkarteller, näringsidkare och korrupta politiker. På de branta, motsatta bergsluttningarna som omger oss ligger krypskyttar från två rivaliserande narkotikakarteller: Jalisco-kartellen och Familia Michoacana.
– Akta! Gå inte ut mot bergskanten. De kan få syn på oss. Härom natten såg jag deras ficklampor lysa på avstånd, säger Erasmo Álvarez Castillo.
Nu vet kartellerna att de måste hålla sig på avstånd. Om de attackerar gardet är det som att de attackerar våra familjer.
Det var fyra år sedan, ungefär samtidigt som Homero Gómez far dog, som dessa fruktade grupperingar började försöka ta makten över området. Deras hänsynslöshet liknade ingenting invånarna upplevt tidigare. Allt kulminerade allt den 17 januari 2021 då lejdmördare kom in i Crescencio Morales centrum, plundrade hus, hotade invånare och avrättade fyra personer. Erasmo Álvarez Castillo och samhällets övriga ledare bad polis och militär om beskydd.
– Ingen lyssnade. Så vi bestämde oss för att försvara oss själva. Vi bildade ett självförsvarsgarde och varje familj bidrog med minst en medlem. Nu vet kartellerna att de måste hålla sig på avstånd. Om de attackerar gardet är det som att de attackerar våra familjer, säger han och tummar på sitt automatvapen.
Återplanterat en halv miljon träd
Detta självförsvarsgarde fördömdes snart som en “illegal väpnad grupp” av lokalpolitiker. Crescencio Morales invånare lade då om sina strategier. De åberopade ursprungsfolkens rätt till självstyre, som finns inskriven i Mexikos konstitution.
Men pappa sa alltid till mig att inte vara rädd.
Det ledde till något historiskt: förra året blev gardet det första av sitt slag att få officiell status i Mexiko. Det är nu registrerat som ett lagligt medborgargarde med rätt till statlig lön och utbildning från polismyndigheten. Medlemmarna får till och med delta i den ceremoniella militärmarschen som äger rum i huvudstaden på självständighetsdagen. Erasmo Álvarez Castillos dotter Flor berättar om när de kom till presidentpalatset första gången.
– Vi fick skaka hand med presidenten. En av de andra inbjudna frågade mig: “Är ni militärer utklädda till indianer?”.
Faktum är att Flor och hennes kamrater har lyckats bättre med att bekämpa den organiserade brottsligheten än alla militärer före dem. Invånarna planerar att göra skogen till en hållbar turistdestination med utsiktstorn och stugor. Under knappt två decennier har de återplanterat mer än en halv miljon träd. Fjärilen har återvänt till tre av sina gamla habitat kring Crescencio Morales.
Samtidigt förbereder sig Homero Gómez på att ta över sin fars ledarroll. Han har bildat en stiftelse i faderns namn, som ska ägna sig åt att restaurera skövlad skog i närområdet. Han säger att han nog aldrig kommer att få reda på vad som hände hans pappa.
– Men pappa sa alltid till mig att inte vara rädd. Om vi inte är rädda kan vi göra många saker. Bland annat att försvara naturen.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.