Fiskekvoter dubblas för sill och strömming 2025

– Det är dubbla känslor. Sveriges ingång i det här var att vi skulle hålla kvoterna så långt ner som bara möjligt. Det tycker jag vi har gjort. Men Sverige vill egentligen gå ännu längre, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) till TT och SR Ekot. Sverige fick dock vika sig för majoriteten, där bland andra Finland förordade höjda kvoter.

”Med dagens uppgörelse siktar vi på balans mellan att hjälpa fisken att återhämta sig, skydda ekosystemen till havs och garantera sektorns framtida livskraft”, skriver jordbruksminister István Nagy från ministerrådets ordförandeland Ungern i ett uttalande.

Skarp kritik

Kritiken är dock skarp, inte minst från svenska ledamöter i EU-parlamentet.

”Beklagligt att inte fler länder förstår det allvarliga läget i Östersjön”, skriver Jessica Polfjärd (M) på X.

Emma Wiesner (C) talar om en ”dödsdom för Östersjön”, Sofie Eriksson (S) om en ”ren katastrof” och Karin Karlsbro (L) om en ”sorglig dag”.

EU-parlamentsledamoten Isabella Lövin (MP) är skarpt kritisk till de ökade kvoterna.

– Ännu en gång har kvoterna satts på tok för högt, säger hon till Dagens ETC.

Hon kallar kvotförhandlingarna ”en cirkus”, och anser att hela processen borde underkännas.

– Istället för att förbjuda storskalig trålning sätter man fiskekvoter som inte leder till återhämtning och bara gynnar fiskmjölsfisket. Det är totalt oansvarigt.

”Lätt att vara kaxig”

Lövin efterlyser en ny långsiktig plan för Östersjön och anser att Kullgren har misslyckats.

– Han har inte lyckats minska kvoten med en enda procent och ändå ställer han sig bakom det här förslaget. Torsken har redan kollapsat. Strömmingen och skarpsillen visar skarpa tecken på att också kunna kollapsa, säger hon till TT.

Kullgren manar dock till ”sans i debatten” och pekar i stället finger mot oppositionen.

– De kan få rätt mycket kritik tillbaka: varför gjorde ni ingenting under de åtta år som ni styrde nu senast? Varför lyckades aldrig ni under hela den tiden då de fleråriga planerna har varit att landa på Internationella havsforskningsrådets minimiråd? Det är lätt att vara kaxig i opposition, men de har aldrig tagit fram en så stark ståndpunkt och aldrig lyckats till den här nivån, säger Kullgren i Luxemburg.

– När vi satt i regeringen så följdes de vetenskapliga råden helt och hållet när det gäller strömmingen, men det har visat sig i efterhand att råden var alldeles för höga, försvarar sig emellertid Lövin.