Invasionen av Ukraina har fått priserna på konstgödsel att skjuta i höjden, vilket har påverkat den globala livsmedelsproduktionen. Nu höjs röster för inhemsk gödselproduktion. Men det är helt fel väg att gå, enligt kritiker.
Anna Jonasson
Sverige är ett av få länder i Europa som helt saknar egen produktion av konstgödsel. I dag importeras 15–20 procent av landets behov från Ryssland som är en av världens största producenter. I och med sanktionerna från väst har tillgången minskat globalt och priserna skjutit i höjden, vilket påverkat den globala livsmedelsproduktionen. För att minska beroendet av import vill nu flera svenska bolag satsa på produktion av konstgödsel i Sverige, enligt en artikel i Dagens Industri.
Helt fel väg att gå, anser Pim Bendt, sakkunnig inom mat och jordbruk på Naturskyddsföreningen. Tvärtom bör användningen fasas ut.
– Konstgödsel är problematiskt för klimatet eftersom det ökar mängden lustgasdrivande kväve i de biologiska systemen. Det bidrar också till övergödning och algblomning i våra hav.
Istället behövs långsiktig näringsbalans i det svenska matsystemet, fortsätter Bendt.
– Det kräver bland annat välutvecklade växtföljder som binder näring och kol i marken, en återkoppling mellan djurhållning och växtodling och att vi återför näring från städer till jordbruket.
Att konstgödsel inte är en nödvändighet är jordbrukaren Anders Bergman ett exempel på. För 23 år sedan tog han över föräldragården utanför Lidköping och har sedan dess tillämpat ekologisk odling med växtföljd. På gården finns 90 köttkor och kalvar och historiska sädesslag som dinkel, lantvete, nakenhavre, emmer och svedjeråg.
Pim Bendt, sakkunnig inom mat och jordbruk på Naturskyddsföreningen, är kritisk till inhemsk produktion av konstgödsel. Bild: Privat
”Naturlig förmåga”
Anders Bergman växlar från år till år mellan att odla grödor med stort näringsbehov – som spannmål – med grödor som bygger upp näringen i jorden, främst vall med baljväxter som till exempel klöver, käringtand och lusern.
– Baljväxterna har en naturlig förmåga att samla kväve och binda det i rotsystemet, vilket funkar på samma sätt som konstgödsel, med skillnaden att konstgödseln ger en intensiv men relativt kortvarig effekt på grödan, medan det kväve baljväxterna samlat in bryts ner långsamt och kommer växtligheten till del under hela odlingssäsongen.
Eftersom han inte använder konstgödsel eller bekämpningsmedel har han, likt andra ekobönder, inte drabbats av prisuppgången. Inte heller de ökade priserna på foderspannmål har påverkat Anders Bergman eftersom hans kor betar hagar och åkrar under sommaren och äter det ensilage han själv framställer av vallen under vintern.
Kunder väljer bort ekologiskt
Ändå, menar Anders Bergman, går det inte att säga att ekobönder generellt klarat krisen bättre. Högre el- och dieselpriser och prisökningar på tjänster han köper in har påverkat inkomsterna. Och, säger han, butikerna har ökat priserna på ekologiskt i takt med det övriga sortimentet trots att deras inköpskostnader för ekologiska produkter inte ökat lika mycket som för konventionella.
– När allt blir dyrare väljer en del kunder bort det ekologiska. Även de produkter jag säljer till bagerier har gått lite sämre under 2022 – när kunderna köper mindre väljer de ett billigare mjöl.
När läget är tufft för ekobönder pratar vissa om att växla till konventionellt. Det är inget alternativ för Anders Bergman.
– Nej, jag har odlat ekologiskt under hela mitt yrkesliv. Att börja hålla på med konstgödsel och gifter känns väldigt fjärran. Om läget fortsätter så här får jag istället överväga andra åtgärder, som att hitta andra nischer.
”Ett ekologiskt jordbruk var ett självklart val eftersom jag vill göra så litet fotavtryck som möjligt”, säger ekobonden Anders Bergman. Bild: Annika R Bergman
Slutna kretslopp
Pim Bendt på Naturskyddsföreningen är övertygad om att det globala beroendet av konstgödsel idag behöver bytas ut mot system med mer slutna kretslopp där vi inte tillför mer näring till våra biologiska system än vad de kan ta upp.
– Tiden vi levt med konstgödsel är en kort parentes inom världshistorien. Innan andra världskriget var de flesta jordbrukare tvungna att förhålla sig till den näring de hade tillgång till lokalt. Den billiga konstgödseln har möjliggjort det linjära system vi har idag, där överbliven näring hamnar i våra vattendrag och bidrar till lustgasavgång istället för att tas tillvara.
Matförsörjningen kan klaras
Pim Bendt hänvisar till färska studier som visar att Europa kan klara matförsörjningen med ekologiska metoder utan konstgödsel och samtidigt uppnå en rad miljöförbättringar, som till exempel radikalt minskad övergödning och minskad klimatpåverkan.
– Vi pratar om omställning. Både FN:s klimatpanel IPCC och IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) framhåller idag att det krävs genomgripande systemförändringar, inte småförbättringar av befintliga system. Det kommer ta tid men det finns inga tvivel om att vi behöver fasa ut de genvägar som förhindrar cirkularitet.
Även med fossilfri produktion kvarstår det som Pim Bendt kallar ”den riktiga miljö- och klimatboven”: överbelastningen av kväve i de biologiska systemen.
– Fossilfri konstgödsel kräver dessutom extrema mängder el. Den energin behövs på annat håll när samhälle och industri nu ska elektrifieras i stor skala.
Naturskyddsföreningens slutsats är klar.
– Inhemsk produktion av kvävekonstgödsel är inte vägen att gå om vi vill uppnå en näringsbalans i det svenska matsystemet och minimera miljö- och klimatpåverkan.
