Fågelsjön skulle räddas – nu kritiseras projektet

Då insjön i början av 1990-talet hotades av igenväxning genomfördes en restaurering som bland annat innebar att vattennivån i sjön höjdes med i genomsnitt 0,85 meter.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Utifrån de utvärderingar som hittills gjorts anser Naturvårdsverket att de lyckats med det övergripande syftet att återskapa en levande fågelsjö. Men samtidigt har flera fågelarter försvunnit, som till exempel kärrsnäppa och ljungpipare, vilket har kritiserats.

– Flera av de lantbrukare jag har pratat med upplever att artrikedomen runt sjön har minskat, säger Wanja Wallemyr, ordförande i LRF:s kommungrupp i Falköping.

”Inte likabehandlade”

Naturvårdsverket har beställt tre utvärderingar för att undersöka om projektet varit framgångsrikt. Den sista rapporten som ännu inte offentliggjorts – men som har läckt – ska redogöra konsekvenserna för lantbrukarna. Enligt Lantbrukets Affärer, som tagit del av rapporten, är kritiken ganska hård. De skriver bland annat: ”De intervjuade lantbrukarna upplever först och främst att deras bördigaste marker nu är för blöta för att odlas eller användas till betesdrift.”

Wanja Wallemyr, som har hjälpt till med att föra en dialog mellan lantbrukarna och olika myndigheter, säger att många har känt sig överkörda och kommit i kläm mellan olika regelverk.

– De känner sig inte likabehandlade. Jag kan se att det finns lantbrukare som behöver få ersättning för den behandling de utsatts för. Det är inte bara det som direkt berör sjön utan folk upplever att Naturvårdsverket får göra saker som de själva inte skulle få göra, säger hon.

Vill inte kommentera

Innan Naturvårdsverket påbörjade restaureringen av Hornborga­sjön gjordes uträkningar för att se hur den höjda vattennivån skulle påverka markägarna i det närliggande området. De som skulle drabbas fick ersättning, men det är flera som bor utanför det beräknade området som också påverkats, enligt Wanja Wallemyr. Och för dem är det svårt att hävda sin rätt till ersättning.

Björn Persson, handläggare på Naturvårdsverket, vill inte kommentera utvärderingen innan den slutgiltiga versionen publicerats.

– Jag har inte historiken över hur lantbruket bemöttes eller hur man tog till vara på dialog och samverkan när det gjordes. Jag har haft i uppdrag att försöka plocka fram så bra underlag som möjligt för hur det gick och så får vi fokusera på att göra det så bra som möjligt framåt tillsammans med länsstyrelsen i västra Götaland, säger Björn Persson.

Wanja Wallemyr tycker att Natur­vårdsverket har varit fyrkantiga under projektets gång, men upplever samtidigt att det finns en större vilja till lösningsinriktad dialog nu än tidigare.

– Jag tycker att det finns mycket att lära för myndigheterna i hur man jobbar med projekt. Hur man förbereder, hur man pratar med folk. Man måste ha mer känsla och när det blir fel kan man ändra och göra om, säger hon.