Hur stor miljövinsten är av ekologisk produktion är föremål för ständig debatt. Svinn i livsmedelskedjan är till exempel en större miljöbov än de läckage av giftiga bekämpningsmedel som konventionellt jordbruk gör sig skyldigt till. Många tvivlar också på att ekologiskt jordbrukande med sin lägre avkastning i förlängningen kan nära en växande befolkning.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Minskad miljöpåverkan
Men faktum kvarstår. Ekologiska metoder har många fördelar, bland annat via frånvaron av gifter via minskade utsläpp av växthusgaser från produktionen av konstgödsel.
Ännu större nytta gör produktion som både är ekologisk och närodlad. Utöver de fördelar som kommer av det ekologiskt producerade minskar närodlat behovet av långa transporter, garanterar att produktionen följt svenska miljökrav, ger förutsättningar för förbättrade kretslopp samt gynnar den lokala näringen.
Ändå visar en kartläggning som Dagens ETC gjort att 19 av Sveriges 20 största kommuner drar sig för att ställa krav på närodlat när livsmedel upphandlas. Svaret är att LOU, Lagen om offentlig upphandling, hindrar dem från att sätta upp upphandlingsmål om närproducerat, eftersom geografi inte får användas som urvalskriterium.
Krav ett undantag
Men detta är enligt flera upphandlare en sanning med modifikation. Ulrika Nordlander är upphandlare vid Sundsvalls kommun, vars politiker inte spikat några mål om närproducerat.
– Jag får inte säga att det ska vara svenskt eller lokalproducerat, men det går att utforma upphandlingen så att de lokala, ofta små, leverantörerna har möjlighet att lämna anbud, säger hon.
Det upphandlare kan göra är att dela upp upphandlingen i mindre varukorgar och i små geografiska områden, så att lokala leverantörer, som ofta inte har kapacitet till längre transporter, lättare ska kunna leverera inom ett mindre områden.
– Vi kan också i utvärderingsmodellen ge en fördel till den leverantör som har möjlighet att leverera produkter som är producerade enligt svensk djurskyddslagstiftning. Men vi måste även godta produkter som producerats i ett annat land så länge de uppfyller våra krav, säger Ulrika Nordlander.
Stora möjligheter
Ulrika Nordlander är inte ensam. En annan upphandlare, som inte vill medverka med namn i artikeln, säger att det finns många möjligheter att ”gå runt” LOU. Inte i betydelsen lagbrott, men på så sätt att det närproducerade premieras. Ett sätt är att införa upp en ”mervärdesmodell” i upphandlingen. Via en sådan kan till exempel krav på utsläppskompensering ställas.
– Vi får ju inte skriva svenskt kött i våra underlag, men förutom att det måste ha producerats enligt svenska regler kan vi jobba med ledtider, att det måste vara färskt. Leverantörer vill ju inte åka hur långt som helst. Det är inte kostnadseffektivt för dem, säger upphandlaren.
Örebro ensamma
Med tanke på ovanstående möjligheter och ”bakvägar” är frågan hur det kommer sig att Örebro som enda kommun ställer skarpa krav på närproducerat.
– Vi diskuterade frågan väldigt mycket när vi tog fram vår klimatstrategi och kom fram till att vi ska ställa de kraven i vår kommun, och sedan får upphandlingarna formuleras så att det går att göra, säger Lennart Bondeson (KD), kommunalråd i Örebro kommun.
”Lurig fråga”
Och ännu en fråga: Om Örebro gör det – varför gör inte andra också det?
– Det är en lurig fråga. Det finns ju inget nationellt kriterium för vad som är närproducerat. Jag skulle gärna ta del av hur Örebro tänker. Har de satt upp ett mål måste de ju ha något att jämföra mot, men hur gör man det utan en definition på närproducerat? säger Ann-Marie Nilsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Jönköping.
Samma undran över resonemanget i Örebro återkommer i Linköping.
– Hos oss har vi en policy om att maten i ett långsiktigt perspektiv ska vara närproducerad. Jag vet inte hur Örebro resonerat, men det låter intressant att de ställer skarpa krav och det är något vi gärna tittar närmare på i vår kommun, säger kommunalrådet Birgitta Rydhagen (MP).
