Värmeböljor är inte ovanliga på den indiska subkontinenten. Men i år har de höga temperaturerna kommit tidigare än normalt. 

– En orsak är att den västliga jetströmmen som återfinns på hög höjd över Indien är ­förskjuten något norrut vilket betyder att varm luft från ­tropikerna strömmar in över större delar av Indien och Pakistan. Dessutom har vintern varit relativt nederbördsfattig vilket gjort att marken varit torr vilket i sin tur bidragit till den kraftiga uppvärmningen, säger Erik Kjellström, klimatforskare vid SMHI.

I linje med vetenskapen

Extremvärmen drabbar befolkningarna hårt. Miljontals har lämnats utan elförsörjning i hettan till följd av kolbrist när efterfrågan på el rusat. Skördar har på flera håll minskat drastiskt, vattenbrist hotar och konsekvenserna för många människors försörjningsmöjligheter och hälsa är svåra.

Enligt Meteorologiska världsorganisationen överensstämmer de temperaturer Indien och Pakistan upplever med klimatvetenskapens förutsägelser.

– Ja, det här är i linje med vad klimatmodeller pekar på, och det kommer att bli allt vanligare. Redan idag finns en tendens mot fler och mer intensiva värmeböljor på många platser. 

– Så höga temperaturer som uppemot 50°C är förstås inte något som drabbar alla delar av världen men Indien och Pakistan är ett sådant område. Ett annat område är Västafrika och vi såg förra året ett nytt temperaturrekord för Europa med närmare 49°C på Sicilien i augusti, säger Erik Kjellström.

Michael Tjernström är professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet. Han säger att det som var extremt för tjugo år sedan blir vanligare och att det idag kan förekomma väderhändelser som inte alls förekom tidigare.

– IPCC säger att just värmeböljor har ökat över i stort sett hela jorden och att vid två graders uppvärmning kommer temperaturer som vid mitten 1900-talet bara inträffade var 50:e år hända vart femte år, och vid fyra graders uppvärmning varje år.

Om utsläppen fortsätter som idag kommer jorden globalt ha värmts upp med kanske 4–5 grader vid år 2100, vilket kan motsvara 12–15 grader i Arktis och 5–6 grader i Indien, fortsätter han.

– Tänk dig en nation med 1,4 miljarder invånare och 10 procent tvingas bli klimatflyktingar. vart skall de ta vägen? Klimatkrisen kan få konsekvenser vi inte ens kan föreställa oss, säger Michael Tjernström.

Tillfällig lättnad

I en IPCC-rapport från förra året förutspås stora befolkningsökningar i Asien och Afrika till 2050, samtidigt som normala väderförhållanden redan vid två graders upphettning i stora delar av dessa områden kommer att innebära ”risk för dödsfall”.

– Det är rätt skrämmande tycker jag, säger Erik Kjellström.

En viss lättnad kan dock vara på väg för nu i de drabbade områdena.

I nordvästra Indien väntas temperaturerna sjunka med 3–4 grader enligt indiska Meteorologimyndigheten IMD. I Pakistan väntas temperaturerna närma sig genomsnittet, kring 40°C, mot slutet av veckan, skriver CNN.