AVGÅ FARMANBAR. När elpriset tar ett skutt saluförs t-shirts med kravet på energiministerns avgång tryckt på bröstet. Ledarskribenter och politiker till höger fyller på med att de skenande priserna också är Miljöpartiets fel.

Den som googlar sig bakåt kan se hur sjunkande skol­resultat, växande vårdköer och stigande arbetslöshet följs av politiskt ansvarsutkrävande från opinionsbildare och oppositionspolitiker.

Nu väller hettan in över Europa. Människor dör, skogar brinner, skördar förstörs. Men den som söker politiskt ansvarsutkrävande i tidningsspalter eller sociala medier får leta noga. En och annan ledarartikel och tweet skrivs om bristande klimatåtgärder, men inte mycket mer än så.

Varför blir det sällan politik av klimatkatastrofer? För att åtgärderna som krävs är så politiskt besvärliga och utmanar mäktiga ekonomiska intressen, menar Isadora Wronski, senior strateg på Greenpeace Norden.

– Ett långsiktigt hållbart samhälle kräver att vi ändrar hela grundprincipen för ekonomin. Det ledarskapet saknas i politiken, säger hon.

Vill reglera industrier

Vi lever i en ”greenwashing-era”, menar hon. Även fossilbolag och andra stora utsläppare försöker framstå som att man håller på att ställa om till hållbara alternativ och bidrar därmed till att invagga oss i tron att det mesta kan fortsätta som förut, enligt Isadora Wronski.

– Först motarbetade de aktivt klimatvetenskapen och förnekade klimatförändringen. När man insett att det loppet är kört utmålar man sig som lösningen.

Hon vill se åtgärder av en helt annan kaliber än dem som nu diskuteras av politiker. Staten ska kliva in och reglera hur mycket industrier får producera, anser Isadora Wronski. Hon jämför med ransonering i krigstid.

– Det är den krisinsikten som helt saknas. Containerskepp efter containerskepp med skit vi inte behöver fortsätter att rulla in för att upprätthålla konsumtionen.

Något hopp om snar förändring ser hon inte, inte heller i spåren av den energikris som är att vänta i vinter när Europa ska klara sig utan rysk gas.

– Det är en fantastisk möjlighet att minska förbrukningen av energi och resurser. Men det kommer man inte att göra. Direkt när kriget startade började Europas stater fråga sig: Kan vi importera fossilgas från USA? Kan vi köpa olja från Nigeria?

Kali Andersson, psykolog och klimataktivist, menar att klimatrörelsen måste ta tillfället i akt när extremväder gör klimatkrisen uppenbar för fler.

– Min bild är att det varit trögt att jobba med klimatfrågan ända sedan pandemin tog all uppmärksamhet och att extremväder är enda chansen att rikta tillbaka strålkastarljuset på klimatet, säger hon.

Samtidigt kan man inte bara gå ut på gatan och skrika när det blir extremväder, menar Kali Andersson. Det gäller att organisera sig långsiktigt.

– Men om man gör det finns det kanske en förberedd aktion med ett genomtänkt budskap när en översvämning eller värme­bölja kommer. Tajmingen är jätteviktig, säger hon.

Det finns psykologiska skäl till varför det är lättare att påverka människor när krisen blir mer påtaglig, enligt Kali Andersson.

– Under pandemin kände de flesta någon som gick bort eller blev allvarligt sjuk och då är det lättare att agera även om det krävs stora uppoffringar. Konsekvenserna av klimatkrisen är så klart redan väldigt akuta i mer drabbade länder, men vi som släpper ut mest behöver sällan möta dem.

Glödhett London

I London kippar man nu efter andan. ”HETARE ÄN SAHARA” har tabloidtidningen The Sun basunerat. Detta med hänvisning till väderprognoser som förutsåg att brittiska ­huvudstaden skulle bli en av världens hetaste platser under tisdagen. 

Här satte sig i söndags en grupp läkare och annan vårdpersonal framför entrén till JP Morgan – banken med världens största investeringar i ­fossilindustrin. När klimatkrisen hotar liv och hälsa – som vårdpersonalen är satta att värna – ser sig gruppen skyldig att protestera. 

När Dagens ETC söker aktivisterna är de inte nåbara. De sitter hos polisen, misstänkta för bland annat skadegörelse efter att ha spräckt glasrutorna vid bankens entré. Men hos det civila olydnadsnätverket Extinction rebellion (XR), som samarbetar med gruppen, talar man om vikten av att agera under värmeböljan.

– Vi som klimatrörelse behöver finnas där för dem som känner att det här är allvarligt. Vi kan inte erbjuda en lösning på klimatkrisen, men vi kan jobba tillsammans för att lägga press på politiker, medier och finansinstitutioner, säger Erik Hartin, i XR Storbritanniens medieteam.

Den rådande hettan är svår att värja sig mot, både fysiskt och känslomässigt. På gatan utanför är det folktomt, vittnar han. Själv har han just hämtat hem sin son från förskolan.

– Han låg och krälade på golvet för att det var så varmt, säger Erik Hartin.

Extremhettan kommer att väcka människors engagemang, tror han. Kanske kan det vara början till ett uppsving efter de svåra åren under pandemin.

– Två-tre dagar av det här kommer absolut vara en väckarklocka. 2018 när vi startade var också en extremt varm sommar, jag tror att det var en stor anledning till att så många sökte sig till oss då.