I dag, torsdag, lämnas förslaget över till regeringen. 

– Det känns fantastiskt och historiskt att vi nu går fram med detta. Särskilt med tanke på att vi har långa och svåra förhandlingar bakom oss, säger MP-ledamoten Amanda Palmstierna, vars parti har drivit frågan sedan 2016.

 Två målbanor

I betänkandet, som offentliggjordes i samband med en presskonferens idag, föreslås en huvudmålbana i linje med en uppvärmning på 1,8 grader. En alternativ, mer ambitiös, målbana som utgår från Parisavtalets 1,5-gradersmål finns också inskrivet i betänkandet. Huvudmålbanan baseras på att Sverige och EU når sina respektive territoriella klimatmål samt att övriga länder ställer om i linje med sina klimatåtaganden. 

– Från MP:s sida var det avgörande att målet håller sig inom Parisavtalet, och det gör det. Sen hade vi generellt velat se högre ambitioner. Sverige och västvärlden har historiskt släppt ut väldigt mycket och vi har också större konsumtionsutsläpp än utvecklingsländerna som drabbas hårdast av klimatkrisen. Därför kommer vi fortsatt att driva på för att det är 1,5-gradersbanan som ska gälla. Varje bråkdels grad gör skillnad, säger Amanda Palmstierna.

 ”Risk för siffertrixande”

De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för den svenska befolkningen är idag cirka nio ton per person och år. Det föreslagna målet innebär att Sverige som minst ska minska utsläppen till två till tre ton per person och år. Dessa siffror finns dock inte med i underlaget som lämnas till regeringen. 

De utsläpp som är svåra att komma åt ska enligt Miljömålsbereningen kompenseras genom något som i betänkandet kallas för ”internationell klimatnytta”. Det består av ”negativa utsläpp, verifierade utsläppsminskningar genom investeringar utomlands eller klimatnytta från export.” Att kunna räkna av exportens klimatnytta är ett krav som högerpartierna drivit i förhandlingarna.


 – Här finns det en enorm risk för siffertrixande och det här är helt klart överenskommelsens svaghet, kommenterar Kristina Östman, tf chef för Naturskyddföreningens klimat- och juridikavdelning.

 Separat mål

 Att öka exportens klimatnytta ligger också som ett separat mål i Miljömålsberedningens förslag, men här ser flera experter som Dagens ETC talat med svårigheter i hur detta ska uppnås. För att kunna beräkna den faktiska klimatnyttan räcker det inte att veta vilken vara som exporterats till vilken plats, utan också exakt vad den ersätter eller om den ens ersätter något, framhåller Kristina Östman.

 – Att jämföra konsumtionens klimatpåverkan – som faktiskt går att mäta – med exportens klimatnytta, som alltid måste baseras på antaganden, blir som att blanda äpplen och päron. 

 ”Viktigt första steg”

 Generellt ser organisationen dock mycket positivt på att Sverige, som första land i världen, avser att sätta upp ett mål för att minska konsumtionens negativa klimatpåverkan. 

– Ja, det känns fantastiskt. Det är helt självklart att vi ska ta ansvar för hela vår klimatpåverkan, oavsett om utsläppen uppstår inom Sverige eller utomlands. Det här målet är ett otroligt viktigt första steg i det arbetet. Nästa steg är att ta fram styrmedel som ser till att vi också når målet – det är först då det kan börja göra faktisk nytta.

Även Chalmersforskaren Jörgen Larsson, som medverkat som expert i processen med att ta fram betänkandet, tror att den här typen av mål kan ge en skjuts framåt i klimatarbetet.

 – Djävulen sitter som bekant i detaljerna. Men om Sverige gör det här på rätt sätt och andra länder följer efter kan det bidra positivt i arbetet för att nå våra globala klimatmål. Men det förutsätter att målet följs upp med konkreta åtgärder som får effekt inom näringslivet, det offentliga och det privata. 

Mål för flyget

 Miljömålsberedningen föreslår även mål för flyget, men dessa ska SD, M och KD ha reserverat sig mot. 

 Förslaget innebär att utsläpp från bränsle som tankas i Sverige till internationellt flyg ska inkluderas i våra långsiktiga territoriella klimatmål om att nå nettonollutsläpp senast 2045. Koldioxidutsläpp från inrikesflyget ska, enligt betänkandet, inkluderas i etappmålet för inrikes transporter till 2030.

 Jörgen Larsson, som forskare om hållbar konsumtion och har studerat hur stora växthusgasutsläpp svenskarnas flygande orsakar, säger att det vore ”en rejält missad chans” om förslagen inte går igenom.

– Här har Storbritannien redan gått före och redan inkluderat flygutsläppen i sina nationella mål. Så om Sverige hänger skulle det skapa en helt annat kraft i ambitionerna att få ner de globala flygutsläppen.

Beräkningar från Chalmers och Naturvårdsverket konstaterar att svenskarnas totala flygresande orsakar lika stor klimatpåverkan som hela den svenska bilismen. 

Miljömålsberedningens betänkande kommer härnäst att skickas ut på remiss. Därefter krävs ett beslut i riksdagen innan förslagen kan bli verklighet.

Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) var den som tog emot Miljömålsberedningens betänkande under torsdagens presskonferens.


– Det är väldigt positivt att vi nu har en bred enighet bakom det här. Det ger goda utsikter framåt för en långsiktigt hållbar politik på området. Nästa steg blir analysera den gedigna luntan och ta fram ett förslag för att skicka ut på remiss, sa hon under presskonferensen.