Från borgerligt håll drogs snabbt en lans för kärnkraften och mot regeringens energipolitik.
”Det här är inte bra. Det tyder på dålig beredskap”, skrev Moderaternas partiledare Ulf Kristersson – som tidigare hotat med att lämna Energiöverenskommelsen med regeringen om inte kärnkraften tillåts ingå i Sveriges fossilfria vision – på sin Facebook.
Även på Twitter gick användare i taket och hånade framför allt Miljöpartiet för att avvecklingen av kärnkraften nu leder till att Sverige tvingas antingen bränna olja eller köpa smutsig kolkraft från andra länder.
Minimal andel
Att oljebrännande är dåligt för klimatet torde få motsätta sig, men mer sansade röster har också påpekat att de 5 193 MWh som producerades under tre dagars drift i Karlshamn motsvarar 0,00004 procent av Sveriges energiförbrukning 2019. Dessutom är det en ren villfarelse att samma brännande skulle utgöra ett bevis för nödvändigheten av kärnkraft för att ta itu med tillfällig effektbrist. Det anser åtminstone Ola Carlson, biträdande professor i förnybar elproduktion vid Chalmers.
– Det finns problem med effektbrist och kapacitetsbrist, men det betyder inte att kärnkraften behövs. Det vi behöver bygga för att lösa problem med flaskhalsar och effektbrist är mer vindkraft, fast i söder i stället för i norr, säger han.
För om det är något som Sverige inte lider av så är det elbrist. 2019 hade vi till exempel ett rekordstort elöverskott och Sverige har, utslaget över ett år, inte haft elnettobrist och därmed behov av elimport sedan 2010.
Det verkliga problemet enligt Ola Carlson är att de flesta vindkraftverk byggs i norr, helt enkelt för att det är mindre svårt att få bygglov än i Sydsverige. Och att det svenska stamnätet – strömmens motorväg längs landet – inte räcker till för att överföra nödvändig mängd till söder.
Därmed uppstår en flaskhals mellan norra och södra Sverige. Som då blir sårbart för effektbrist. Med en kärnkraft på halvfart – som nu, med flera reaktorer för tillfället ur drift – tvingas Sydsverige lösa eventuella problem med importerad el eller smutsig el från Karlshamn – exakt varifrån bestäms av dagspriset på el.
– När marknadskrafterna får styra blir det så. De bygger där det är enklast och billigast. Trots att norra Sverige redan har en massa vattenkraft. Produktionen blir ojämnt utspridd, säger Ola Carlson.
Miljarder satsas
Att stamnätet är i behov av investeringar är ingen nyhet, inte heller att det finns orter där kapaciteten inte räcker till för att ansluta nya abonnenter till det befintliga elnätet. Svenska kraftnät ska därför lägga över 100 miljarder kronor de närmaste 20 åren på en uppgradering av det. En viktig del av upprustningen handlar om att se till att stamnätets kapacitet räcker, inte bara för att mata Sydsverige med el norrifrån, utan för att tillhandahålla all den el som en elektrifierad framtid kommer att kräva.
Men det är ett tidsödande arbete. Inte själva byggandet av kraftledningar, som kan ta ett par, tre år – däremot tillståndsprocessen, som kan ta uppåt nio år.
– Många är överens om att vi har väldigt långa tillståndsprocesser. Det är miljöbalken som ger att omfattande hänsyn behöver tas till närmiljön. Byggandet av en kraftledning ska ju ge minsta möjliga påverkan på naturen och beakta fritidsintressen och boendemiljöer, säger Per Eckemark, divisionschef vid Svenska kraftnät, men påminner om att regeringen redan är varse denna utdragna process och därför beställt ett par utredningar som ska titta på hur olika processer kan göras mer effektiva och om miljöbalken står i vägen för de klimatpolitiska målen.
Här höjer dock Ola Carlson fingret i luften.
– Visst kan man bygga ledningar, men det är inget bra sätt att lösa problemet på. Det är bättre att lägga produktionen i södra Sverige. Det bästa vore offshore-lösningar, helst med flytande vindkraftverk. Men den politiska styrningen kring detta är obefintlig, säger han.
Men när det inte blåser – har inte kärnkraftverken en roll att fylla då?
– Det till exempel avtalet med Ringhals ger är reaktiv effekt, men exakt samma lösning kan man åstadkomma med en modern vindfarm med 75 vindkraftverk. En sådan kan leverera reaktiv effekt även när det inte blåser. Kärnkraften är onödig om vindkraften byggs ut tillräckligt, men de som talar sig varma för den vet ju inte bättre. Man måste bara tänka annorlunda än idag, säger Ola Carlson.
En annan sak han avfärdar är att det förnybara inte skulle räcka till för att leverera all den el framtiden kommer att kräva. Svenska kraftnät har i en analys kommit fram till att i en framtid med 30 procent högre elanvändning och där endast förnybara källor används för elproduktion så finns en risk att elen inte kommer att räcka till alla i genomsnitt 42 minuter per år.
– Då vi får en massa elbilar i framtiden så får man helt enkelt styra laddningen och sprida ut den över tid och tillfällen med hög och billig elproduktion, styrningen görs via internet.