– Jag kände bara: ”Inte igen, inte igen.”

För det var inte första gången. Sommaren 2014 rasade stora skogsbränder i Västmanland. 13 800 hektar skog ödelades, 25 hus brann ned eller skadades och en person dog. När det nu brann igen i trakterna mellan Norberg och Avesta var det många i området som påmindes om 2014. Det är som att återuppleva ett kollektivt trauma, säger människor till Dagens Nyheter. 

Stor uppslutning till frivilligarbete

När Ann-Charlotte kommer till Målarberget filmar hon lågorna, skickar till en vän och ber henne samordna resurser. Vännen startar i sin tur en chattgrupp med människor från trakten.

– Alla var ju på midsommarfester. De slutade dricka, åkte hem till sina gårdar och fyllde upp tankar med vatten, säger Ann-Charlotte Lyman. 

Från midsommar jobbar Ann-Charlotte Lyman nästan dygnet runt med att leda den frivilliga brandbevakningen, eftersläckningen och assistansen av brandkåren, som initialt är överbelastad. Runt 70 personer deltar i frivilligarbetet – den yngsta 12 år, den äldsta 73, enligt SVT. 

– För oss är det bara självklart att hjälpa till. Vi har inget annat val, säger arbetsledaren. 

Bränderna i Norberg är nu släckta, och brandrisken uppges tillfälligt vara lägre på många håll i landet. Ändå inställer sig frågan när och var det kommer att blossa upp en ny. Brandrisken ökar nämligen i takt med att klimatkrisen fortskrider i Sverige. Behöver vi förbereda oss på fler och allvarligare skogsbränder framöver?

Rekordvärme och torka

Torrare väder är visserligen inte den enda konsekvensen av den globala upphettningen – även extrema skyfall riskerar att bli vanligare. ”Men när det är torrt kan det bli extremt torrt, och kontrasterna mellan olika vädertyper ökar”, skriver Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, till Dagens ETC.

Han bekräftar att risken för skogsbränder kan komma att bli större i och med klimatkrisen. Högre temperaturer leder till ökad avdunstning, vilket under nederbördsfattiga perioder ger torrare marker med större brandrisk. Därutöver blir vintrarna kortare, snön smälter tidigare och säsongen då marken kan bli torr blir allt längre.

För människorna i norra Västmanland är 2014 en referenspunkt när skogen brinner. För många andra runt om i Sverige är det 2018 som hägrar. Den sommaren brann 25 000 hektar skog ned. Ingen har analyserat klimatkrisens exakta roll i dessa händelser, men i allmänhet bidrar en högre medeltemperatur till att risken för sådana somrar ökar, enligt Erik Kjellström.

Och i Europa stiger temperaturen snabbare än det globala snittet: medan den globala temperaturen ökat med 1,2 grader har temperaturen i vår del av världen ökat med 2,2 grader. De senaste fem åren har man uppmätt nationella värmerekord i länder som Belgien, Frankrike, Luxemburg och Spanien, enligt Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

– Det vi ser nu är en slags varningslampa för vart vi är på väg, säger hon.

Monokultur brandfarlig 

Något som talar emot att sommaren blir lika katastrofal som 2018 är att grundvattennivåerna i Sverige är högre i år än vad de var då. Dessutom är beredskapen enligt Karin Lexén bättre. 

Samtidigt är markfuktigheten i hela EU den näst lägsta på 20 år. 

– Om flera länder har problem med torka och bränder samtidigt blir det svårare att hjälpa varandra, säger Carl Schlyter, talesperson för klimat och systemomställning vid Greenpeace. 

Både Karin Lexén och Carl Schlyter framhäver att den dominerande formen av skogsbruk i Sverige, med monokultur och kalhyggesavverkning, är särskilt känslig för skogsbränder. Tätt planterade granar och tallar brinner helt enkelt väldigt bra. Carl Schlyter säger att skogsbränder ofta startas vid markberedning, det vill säga förberedelse av marken inför plantering. Därför borde denna aktivitet förbjudas under torrperioder.

– Men det stora perspektivet är att skogsindustrin planterar stora monokulturer av lättantändliga träd. Bättre är att ha ett varierat skogsbruk med både löv och barrträd, där det är olika ålder och finns stora mängder död, grov ved och annat som på olika sätt kan bidra till att hålla fuktighet och variation och därmed minska risken för svårsläckta skogsbränder, säger Carl Schlyter.

Svenska regeringen och skogsindustrin har ofta motarbetat EU-initiativ till naturskyddsåtgärder syftande till att bibehålla biologisk mångfald och motverka brandrisk.

– Skogsindustrin säger att vi inte kan ställa om för att vi då minskar produktionen. Men svårsläckta skogsbränder minskar också produktionen. Vill man ha ett skogsbruk som fungerar i framtiden så måste vi ställa om det, säger Carl Schlyter.

Regeringen ansvarig för utsläpp

Karin Lexén trycker på utsläppsminskningar som viktigaste åtgärd för att komma tillrätta med klimatkrisen, och därmed minska risken för svårsläckta skogsbränder. Men på detta område lämnar regeringen en del övrigt att önska. 

– De säger att de ska lägga fram en klimathandlingsplan för att visa vilka åtgärder de tänker vidta, men de för fortfarande en politik som leder till ökade utsläpp i Sverige. Det är ju inte särskilt logiskt, säger hon.

För Ann-Charlotte Lyman har bränderna mellan Norberg och Avesta gjort klimatkrisen omedelbart närvarande. Det går visserligen inte att härleda en enskild väderhändelse från den globala upphettningen, men säkert är att skogsbränder blir vanligare i en varmare värld. 

– Det verkar som att det här är någonting vi kommer behöva vänja oss vid. Man ser ju de här extremvädren överallt. Här är det extremt torrt – i Italien, där min fästman är ifrån, har det regnat konstant sedan i april. Det är tecken på att det inte står så väl till med vår kära planet. 

Dagens ETC har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari för en kommentar om regeringens politik i förhållande till klimatrelaterade skogsbränder.