Europas temperatur stiger dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det slår Meteorologiska världsorganisationen, WMO, och EU:s jordobservationsprogram fast i en ny rapport. Mellan åren 1991 och 2021 har temperaturen stigit med runt halv grad per decennium och förra årets genomsnittstemperatur är en av de högsta som någonsin har uppmätts i Europa.
– Rapporten sammanfattar var vi står idag och 2021 års data. Att uppvärmningen sker snabbt i Europa har vi vetat om ett tag, men det har inte funnits jättemycket publicerat om det, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
”Global dimming” boven
Enligt Erik Kjellström kan skälet till den förhöjda upphettningen i just Europa vara att luften har blivit renare. I takt med att luftförorenande partiklar sedan 90-talet har minskat har upphettningen också ökat.
– På engelska kallas det “global dimming”. En av egenskaperna för vissa luftförorenande partiklar är att de reflekterar solljus tillbaka ut mot rymden igen och det har en kylande effekt på klimatet. “Global dimming” har på sätt och vis maskerat en del av den växthuseffekt som borde ha varit där. Vi har fått bättre luftkvalitet i Europa, men det bidrar lite ironiskt till att temperaturen har stigit ännu mer här, säger han.
Rapporten slår också fast att extrema väder– och klimathändelser ledde till hundratals dödsfall i Europa förra året. 510 000 människor påverkades direkt av översvämningar, extrema värmeböljor och stormar. De ekonomiska kostnaderna uppgick till över 50 miljarder dollar.
– Jag tycker att rapporten är intressant för att den också tar upp effekterna och konsekvenserna av uppvärmningen, som olika väderhändelser och extremhändelser. Det är viktigt för att det ska få en riktig relevans. Blir man mer medveten om problemen och förstår vad de beror på så finns det ett större incitament för att försöka minska utsläppen, säger Erik Kjellström.
”Jättestor utmaning”
Bland annat nämns översvämningarna som drabbade Tyskland och Belgien förra sommaren. I Norge uppmättes förra året rekordstora snöfall i april, på Grönlands högsta punkt uppmättes för första gången regnfall och medelhavsregionen drabbades av extrema värmeböljor och skogsbränder.
– Vi vet mycket om vad som kommer att hända när det gäller klimatet. Vi ser att extrema väderhändelser kommer att bli vanligare, både översvämningar, torka, värmeböljor och risk för bränder, säger Erik Kjellström.
– Vi har en långsiktigt uppåtgående trend och vet att den beror på den ökande växthuseffekten. Den påverkar alla regioner, och inte minst Europa. Här har vi lyckats minska våra utsläpp, men inte tillräckligt. Vi måste ner till noll och det är såklart en jättestor utmaning.
