2. Värmestress och tropiska nätter

Förra året drabbades Europa av det näst högsta antalet uppmätta dagar med upplevd värmestress någonsin. Genomsnittseuropén upplevde "stark" eller "mycket stark" värmestress i sammanlagt över en månad. Befolkningen i sydöstra Europa i över två månader, vilket var en fördubbling jämfört med snittet. För att räknas som stark värmestress ska temperaturen upplevas som över 32 grader. För att räknas till "mycket stark" värmestress ska värmen upplevas som högre än 38 grader.

Samtidigt fick Europa sitt näst högsta antal ”tropiska nätter” som någonsin registrerats, det vill säga nätter som aldrig blir svalare än 20 grader. Varma nätter är inte enbart en mysfaktor, de kan leda till allvarliga hälsoproblem, som hårdast slår mot människor i riskgrupper.

3. Europa – en hotspot 

Sammantaget blev 2024 det varmaste året som uppmätts hittills i Europa, med registrerade rekordhöga årstemperaturer på nästan halva kontinenten. Europa räknas numera som en ”hotspot” i klimatsammanhang eftersom det är den kontinent vars upphettning går allra snabbast.

Rapportförfattarna konstaterar också att en global upphettning på 1,5 grader, vilket vi inte har nått än men snabbt rör oss emot, kan resultera i 30 000 årliga dödsfall i Europa på grund av extrem värme.

– Varje ytterligare bråkdel av en grads temperaturökning spelar roll, eftersom det förstärker riskerna för våra liv, vår ekonomi och vår planet, säger WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo.

4. Havstemperaturer

Även haven blir varmare. Under 2024 var havsytans temperatur i den europeiska regionen den högsta som någonsin registrerats, med 0,7 grader över genomsnittet. I Medelhavet låg temperaturen hela 1,2 grader över genomsnittet.

5. Stora skillnader i nederbörd

Västra Europa fick ett av de tio blötaste åren sedan 1950. I slutet av oktober drabbades exempelvis Spanien av extrem nederbörd som resulterade i kraftiga översvämningar med förödande konsekvenser, såsom dödsfall i provinsen Valencia och angränsande regioner. Samtidigt drabbades östra delarna av kontinenten av extremtorka. 

6. Glaciärdöd

Samtliga glaciärisar krymper i Europa. Centraleuropa är en av de regioner i världen där glaciärerna krymper snabbast och under 2024 hade de i Skandinavien och på Svalbard sina grövsta massförluster av ismassor någonsin. Svalbard är också ett av ställena i världen där upphettningen går snabbast.

7. Brinnande skogar

Omkring 42 000 människor påverkades under året av skogsbränder i Europa. Bara under en vecka i september brann cirka 110 000 hektar i Portugal. Det motsvarar 220 000 fotbollsplaner eller mer än halva Blekinge. 

8. Rekord i förnybar energi

Precis allt är inte becksvart. En positiv nyhet är att andelen el producerad med förnybara energikällor i Europa nådde rekordhöga 45 procent av den totala energiproduktionen under året. Antalet EU-länder där förnybar energi genererar mer el än fossila bränslen har nästan fördubblats sedan 2019: från 12 till 20.

9. Framtiden – i våra händer

Rapportens experter är tydliga med att Europas utveckling ligger i våra händer – och att det framför allt är beslutsfattarna som har makten att förändra utvecklingen.

– Verkligheten är denna: Europa är en hotspot i världen. Hur vårt klimat ser ut i framtiden är avhängigt vilka val vi gör i dag, säger Samantha Burgess från European centre for medium-range weather forecasts, ECMWF, och tillägger:

– Så länge utsläppen fortsätter att öka kommer vi fortsätta att se mer extremväder i Europa.

Enkät på stan: Har du ångest över klimatet?

Lukas Löfling, 35, Oslo. Arbetar som forskare.

– Jag har ingen ångest, men jag känner mig oroad över utvecklingen som sker; den ligger till viss del utanför vår kontroll. Många försöker göra saker i sin egen vardag, men det är svårt att veta vilken effekt det får. De stora utsläppen är svåra för mig som enskild individ att påverka. 

Linda Nettelbo, 44, Karlstad. Jobbar som tjänsteman.

– Lite ångest. Det hjälper ju inte saken, men man påverkas av alla rapporter. Och av vintrar utan snö. Väderkatastrofer, smältande isar, ja, när klimatet förändras. Jag vill ju ha en välmående planet även för våra barn.

Ulrika Dolkow, 54, Vaxholm. Jobbar inom läkemedelsbranschen.

– Nej, går man omkring med det oket på sig händer inget. Jag försöker lösa problem. Jag jobbar på ett företag som är miljömedvetet. Jag kör elbil, åker tåg, har slutat att flyga över Atlanten. Flyger bara när det är ”business critical”. Ångest tror jag kommer ur okunskap. 

Theo Borgendahl, 18, Vallentuna. Studerar.

– Ångest, nej, men jag är lite orolig med tanke på att Trump drog sig ur Parisavtalet, att isen smälter, djurarter dör och massmigration till följd av klimatförändringarna. Det är svårt att göra något åt detta som privatperson, det är ju världsledarna och de stora företagarna som kan förändra.