– Vi är väldigt stolta över att ha lyckats förhandla fram att 35 procent av budgeten ska gå direkt till klimatrelaterad forskning, vilket är en klar förbättring gentemot tidigare forskningsprogram, säger han.

Bra för Sverige

Han tror dessutom att detta kommer att gynna svenska företag och universitet, som ligger i framkant vad avser klimatsmart teknik och utveckling. Som exempel nämner han batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå, vars utveckling av grön produktion har finansierats genom det tidigare forskningsprogrammet Horisont 2020.   

– Flera av de stora framstegen för klimatet som redan skett har kommit till genom innovation och forskning. Det är kittlande att tänka att vad vi beslutat om idag (läs igår, reds anm) kan leda till framtida teknologiska genombrott som gör att vi uppnår klimatmålen. Vissa innovationer kommer ske i närtid, men detta öppnar också upp för ny teknik som kanske når marknaden om tio till tjugo år, säger Jakop Dalunde.

Förutom att 35 procent av forskningsbudgeten (432 miljarder kronor) ska gå till klimatrelaterad forskning har den gröna partigruppen i EU-parlamentet fått igenom skrivelser som slår fast att målsättningarna i Parisavtalet ska vara övergripande för EU:s forskning överlag.