När vi nyligen frågade Dagens ETC:s prenumeranter om vilken fråga som är viktigast inför att de ska rösta den 26 maj, svarade sju av tio klimatet. Vad önskar de sig? Att något görs för att bromsa den negativa utvecklingen. Att unionen ska bli en motor för omställning till förnybar energi. Att fossilbranschens lobbyister inte ska ha möjlighet att sabotera en process där varje beslut räknas.

Nu senast var det Exxon Mobil som vägrade dyka upp på en hearing för att svara på frågor om hur man finansierat klimatförnekande ”forskning” och – trots full kunskap om konsekvenserna – vägrat ställa om från sin skadliga verksamhet. Oljejätten får dock fortsätta bearbeta våra folkvalda. Detta efter att de räddats kvar på grund av en teknikalitet: kallelsen hade inte gått ut på formellt brevpapper.

Dagens ETC-prenumeranterna är representativa. Bland svenska väljare i stort är klimat den viktigaste frågan, liksom inför valet 2014. Då är det givetvis nyttig information att Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna är sämst. För den som bryr sig om framtiden torde en röst på någon av deras kandidater vara otänkbar.

Men det är också relevant att ta del av miljögruppernas kritik. För den klimatpolitiska utmaningen ligger inte bara i att unionen kan få ett starkare inslag av högerpopulister, eller i att unionen kommer jaga efter USA och Kina som båda praktiserar destruktiv konkurrenskraft.

Risken är inte att EU ska röra sig från bra till dåligt, utan från dåligt till ännu värre.

EU-politiker applåderar Greta Thunberg när hon håller tal, men de gör det med vetskapen att de har svikit i väljarnas viktigaste fråga. Idag klarar inte medlemsländer att minska sina utsläpp tillräckligt mycket. Utvecklingen är negativ, klimatfarliga utsläpp ökar. Något måste göras direkt.

Kontinental koldioxidskatt. Ta itu med den så fredade flyg­industrin. Straffavgifter för medlemmar som misslyckas med gemensamt beslutad målsättning. Säkerställa att den Europeiska central­banken inte subventioner fossila näringar. Det finns vägar att gå.

Men allt det här måste ske med hänsyn till social rättvisa. Ingen har glömt det senaste halvårets protester i Frankrike.

Det är ett historiskt uppdrag.

Miljörörelsen kräver att EU ska vara dubbelt så ambitiöst vad gäller klimatmålen, även för att kunna utöva påtryckningar under nästa omgång FN-klimatförhandlingar. Nej, politikerna är idag inte ens i närheten. Om de faktiskt vill rädda klimatet.