EU-parlamentets miljöutskott hade istället enats om en uppskrivning av utsläppsmålet till 60 procent. Omröstningen stod mellan dessa båda alternativ.
I den stora högergruppen, där svenska moderater och kristdemokrater ingår, la sig de flesta parlamentariker på EU-kommissionens nivå.
Men de råkade alltså på motstånd, när en klar en klar majoritet stödde det mer progressiva målet.
– Det är en seger att parlamentet visade kommissionen att deras förslag på nytt klimatmål till 2030 är för lågt. Klimatlagen hade behövt vara ännu mer ambitiös, men ett mål på 60 procent är ändå ett steg framåt, säger EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP).
”Knappast klimatvänligt”
Om De Gröna ensamma hade fått bestämma hade målet höjts till 65 procent. Vänstern ville gå ännu längre.
– Att vi lyckades stoppa delar av den klimatförnekande EU-högern är en lättnad. Men ärligt talat så är det fortfarande en stor besvikelse att vi inte nådde längre i denna avgörande lagstiftning. Vi i vänstergruppen hade velat se 70 procents minskningar till 2030, men det blev inte ens 65 procent, säger EU parlamentariker Malin Björk (V).
Kristdemokraten Sara Skyttedal beklagar däremot att det högre målet röstades igenom.
– EU-kommissionens utvärdering visar att en höjning på 55 procent går att genomföra samtidigt som vi värnar Europas konkurrenskraft. Klimatmål som istället slår ut vår industri skulle enbart resultera i att marknaden tas över av länder med långt lägre klimatmål. Knappast klimatvänligt, säger Sara Skyttedal.
Hoppas på regeringen
Den svenska rapportören och parlamentets huvudförhandlare om klimatlagen, Jytte Guteland (S), hade föreslagit en minskning med 65 procent men det förslaget blev tidigt bortröstat. Trots det är hon nöjd med utgången.
– Jag är stolt och glad, jag skulle vilja säga att vi vunnit en stor seger. Men jag måste vara ödmjuk eftersom vi inte genomfört den slutgiltiga omröstningen, säger hon till SR Ekot.
(Slutomröstning sker under torsdagen. Dessa innebär nästan aldrig någon förändring, reds anm)
Efter slutomröstningen väntar förhandlingar mellan parlamentet och regeringarna i ministerrådet.
– För klimatlagens del hänger det nu på att Sverige tillsammans med andra progressiva länder tar en offensiv roll i ministerrådet. Jag skulle vilja se att regeringen i förhandlingarna kräver ett utsläppsmål på minst 65 procents utsläppsminskningar till 2030. Det skulle vara en tydlig signal, vilket är precis vad som behövs. Någon måste sätta ner foten, säger Malin Björk (V).
