Pengarna från Europeiska investmentbanken ska användas till en pilotanläggning, som kallas Northvolt Labs, i Västerås. Projektet handlar om att bygga och sätta i drift en anläggning för tillverkning av litiumjonbatterier.
Västeråsanläggningen är också tänkt att fungera som ett forskningscentrum kring hållbar batteriproduktion.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Jesper Wigardt, kommunikationschef på Northvolt, förklarar att reaktionerna internt var positiva när beskedet kom från EIB och att det innebär ytterligare ett steg framåt för bolaget.
”Intresset har varit positivt”
Finansieringen har dock gått långsammare än vad bolaget har hoppats på eftersom beslutsprocesserna ibland varit långa.
– Det är samtidigt viktigt att nämna att den övergripande tidsplanen, det vill säga att börja bygga i Västerås under våren, givet att vi får de nödvändiga tillstånden, inte har påverkats, säger Jesper Wigardt.
Anläggningen i Västerås har en prislapp på ungefär en miljard kronor. Före det beviljade lånet från Europeiska investmentbanken hade Northvolt endast fått in 446 miljoner kronor. Pengarna kom från samarbetspartners som Vestas, Scania och Energimyndigheten, skriver sajten Breakit.
– Jag tror att man måste komma ihåg att vi i detta skede inte har öppnat upp för allmän finansiering, utan vi har diskuterat specifikt med potentiella industriella partners samt med EIB och Energimyndigheten. Intresset har varit positivt eftersom de flesta delar vår framtidsbild av att elektrifieringen är en central del av omställningen till ett mer hållbart energisystem, skriver Jesper Wigardt.
En annan utmaning för Northvolt blir att få tag i råvara som inte utvinns genom barnarbete. Människorättsorganisationen Amnesty har spårat försäljningen av kobolt, som finns i just litiumjonbatterier, till gruvor i Kongo. Organisationens utredare pratade med 87 gruvarbetare och 17 av dem var barn.
Ska produceras hållbart
Gruvarbetarna jobbade i tunnlar under marken och använde enkla handverktyg för att hacka fram ämnet kobolt. Dödsolyckor på grund av ras eller bränder i tunnlarna är vanligt förekommande.
Hur tillgången på mineraler till litiumjonbatterier ska säkras är något som branschen kämpar med. Hälften av all kobolt som utvinns i världen kommer från just Kongo.
Amnesty uppmanar företag som använder kobolt att undersöka vilka leverantörer som används och hur ämnet utvinns.
– Utgångspunkten för oss är enkel: våra batterier ska vara producerade på ett hållbart sätt. Vi för nu diskussioner med potentiella leverantörer inför produktionsstarten 2020 och jobbar löpande med utvecklingen av policys och rutiner som ska reglera avtalen när de väl sluts, skriver Jesper Wigardt.
På Northvolt är man övertygad om att återvinning av batterier kommer att vara avgörande på sikt.
– Vi vill kunna ta vara på så mycket material som möjligt för att kunna återanvända det i produktionen. Vi arbetar nu bland annat tillsammans med Chalmers universitet kring detta. Vi planerar att ha en egen återvinningsverksamhet igång snarast möjligt efter att vi är uppe i produktion, trots att det kommer att dröja ett antal ytterligare år tills våra egna batterier kommer tillbaka.
Northvolt tittar också närmare på potentialen som finns kring att utvinna batterimineraler i Norden.
– Vi ser en stor möjlighet att utvinna flera mineraler i närområdet, både i närtid men framför allt på sikt. Vi tror att vår fabrik kommer att vara en bidragande katalysator för råmaterialproduktionen i närområdet under de närmaste åren, säger Jesper Wigardt.
”Kan nå hög återvinningsgrad”
Christian Ekberg, professor i industriell materialåtervinning och kärnkemi på Chalmers, konstaterar att Northvolt tar ett steg förbi i stort sett alla andra batteritillverkare om man lyckas göra batterier som är smidiga att återvinna.
– Ett problem idag är att man har för många olika typer av batterier med olika kemier. Kan man designa batterier för återvinning som Northvolt planerar, och ha en likartad kemi, så kan man nå hög återvinningsgrad. Då har man tagit ett stort kliv mot cirkulär och hållbar produktion, säger han.
Han konstaterar att ett stort problem i framtiden inom batteriproduktion blir just tillgången på råvaror, då efterfrågan på batterier kan tänkas öka explosionsartat. Återvinning av exempelvis litium fungerar inte idag eftersom det är en dyr process.
– Det är lurigt hur man löser det här med materialtillgången rent praktiskt. Jag kan inte se en uppenbar lösning. Det blir tajt med batterier. Vi ska bygga gröna och fina samhällen men har tyvärr inte förutsättningarna eftersom det går åt mineral som måste grävas upp, säger han.
