Ett steg närmare hållbart mode

Siptex står för Svensk innovationsplattform för textilsortering. Enklare uttryckt är det en helautomatiserad anläggning för sortering av textilavfall. Anläggningen ligger i Malmö och har fram tills nu varit ett forskningsprojekt. Återvinning av förbrukade textilier innebär många utmaningar – inte minst eftersom många tyger inte består av rena material, utan materialblandningar som bomull och polyester. Sorteringen är därför både tids- och arbetskrävande. Vid Siptexanläggningen är sorteringen helt automatiserad. 

Anläggningen har varit i bruk sedan 2020 och kan sortera upp till 24 000 ton textilier per år. Det är en tredjedel av den mängd textilier som vi svenskar slänger varje år.

Nu är forskningsprojektet avslutat, och resultatet visar att den här typen av storskalig automatisering av sorteringen gör att textilåtervinningen kan öka rejält och löna sig även ekonomiskt.

– Anläggningen kommer att övergå helt i kommersiell drift i det skånska avfallsbolaget Sysavs regi och produktionen skalas upp. Siptex är den första och hittills enda anläggningen i sitt slag, säger Anna Vilén, kommunikationsansvarig på Siptex.

Stora miljövinster

Idag återvinns bara en bråkdel av all textil som årligen når den svenska marknaden, det mesta bränns upp, men förändring är på gång.

– Det finns ett EU-direktiv som säger att alla medlemsländer ska ha separat insamling av textil senast 2025, så mängderna förväntas öka rejält.

Det här kan innebära stora vinster. Både bomull och fossilbaserade textilmaterial som polyester belastar miljö och klimat hårt, säger Anna Vilén.

Från textil till textil

Den textil som sorteras i Siptex går vidare och blir till ny fiber som vävs till nya tyger.

Textilavfall av sämre kvalitet klipps eller rivs sönder mekaniskt och kan användas som isolering eller stoppning.

– Det finns storskalig ­kemisk återvinning av bomulls­fiber i Sverige, till exempel företaget Renewcell, och andra stora aktörer i Europa som använder både kemiska och mekaniska metoder, säger Anna Vilén.

När kan storskalig återvinning som faktiskt minskar behovet av jungfrulig fiber­produktion vara på plats i Sverige och i EU?

– Med rätt styrmedel samt uppskalning och förbättring av befintliga återvinningmetoder skulle EU kunna nå återvinningsmålen 2030. Men det kräver branschöverskridande samarbeten och stora investeringar.