Kommissionens ursprungliga förslag har omgärdats av kontroverser och lagen var länge nära att stranda helt i EU-parlamentet. Enskilda länder, såsom Finland och Sverige, har ansett att lagförslaget inte tar tillräcklig hänsyn till de olika förhållandena i unionen och att markägare därför drabbas oproportionerligt hårt. 

Miljörörelsen har å sin sida, kampanjat hårt för att skrivningarna ska bli så ambitiösa som möjligt och för att lagstiftarna ska motstå påtryckningar från bland annat skogs- och jordbruksindustrin.

Urvattnad kompromiss

Medlemmar i nätverket European environmental bureau (EBB) skriver i ett pressmeddelande att det är glädjande att de tre institutionerna nu har enats, även om det riktas kritik mot flera försvagningar och kryphål som hittat in i överenskommelsen. 

– Vi har äntligen en efterlängtad lag som i teorin skulle tvinga EU att vidta konkreta åtgärder för att återställa förstörd natur. Förhandlarna har dock urholkat lagen till den grad att den i praktiken riskerar att bli tandlös och lätt att missbruka, säger Ioannis Agapakis från organisationen Clientearth.  

”Viktigt steg”

EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) säger till Dagens ETC att lagen – trots att den inte är tillräcklig – är en grön seger och ”ett otroligt viktigt steg i rätt riktning”.
– Europaparlamentets position var alldeles för svag men i förhandlingarna skedde viktiga förbättringar. Parlamentet tvingades gå med på att torv- och våtmarker ska återställas, och att pengar från den enorma jordbruksbudgeten får användas för att återställa skadad natur. Det var åtgärder som den konservativa majoriteten i parlamentet fick bort, men som nu återigen är inskrivet i lagen.