Med den nya skatten på förnybar energi, som föreslås i regeringens budget, beskattas solelsanläggningar med en effekt på minst 255 kilowatt. Det motsvarar en yta på cirka 1600 kvadratmeter, men eftersom skatten inte räknas per anläggning utan per juridisk person eller organisationsnummer innebär den en gräns som enkelt nås av företag som vill installera solceller på olika håll. Tidigare har förnybar energi varit skattefri.
Den nya solelskatten drabbar bland annat livsmedelsföretaget Axfood, som vill installera solceller på sina butikers tak, och bostadskooperationen HSB, där många bostadsrättsföreningar vill satsa på solceller, rapporterar DN. Till tidningen säger energiminister Ibrahim Baylan att orsaken till att regeringen börjar beskatta de som producerar mycket solel är EU:s regelverk.
– Det är viktigt att med säkerhet veta att vi följer EU:s statsstödsregler, annars blir producenterna återbetalningsskyldiga och det med ränta till EU.
”Skyller på EU”
Men den här frågan har aldrig ens prövats mot EU, säger Centerpartiets energipolitiska talesperson Rickard Nordin.
– Skatten kommer från ett avtal med Norge som regeringen har slutit. Avtalet är dåligt och regeringen skyller på EU som ett sätt att undvika det problematiska med deras avtal.
Rickard Nordin säger att skatten på solel var ett norskt krav för att skriva under det förnyade avtalet, som ställdes för att den svenska regeringen ville göra andra förbättringar för förnybar energi som den norska regeringen inte var intresserad av. Han hävdar även att den svenska regeringen försämrade avtalet ytterligare.
– Min utgångspunkt är att skatten borde skrotas, men om det inte funkar borde den åtminstone gälla per anläggning och inte per juridisk person. Så såg avtalet med Norge också ut från början, men det har ändrats. Ett dåligt avtal har blivit ännu sämre.