Handelsavtalet har bland annat anklagats för att kränka mänskliga rättigheter, snabba på den globala upphettningen och öka skövlingen i Amazonas.
– Det här avtalet har varit i princip stoppat sedan 2019. Flera medlemsländer har sagt blankt nej till att godkänna det i sin nuvarande form. Nu hör vi från våra källor inom kommissionen att de överväger att dela upp avtalet i två delar, säger Karin Ståhl, samordnare på Amazon Watch Sverige
”Odemokratisk manöver”
Avtalet som ligger på bordet är ett så kallat associeringsavtal, som utöver handel även innehåller nära samarbeten i bland annat politiska frågor. Ett sådant avtal kräver att samtliga medlemsländer är överens. Genom att dela upp avtalet i två delar – och därmed lyfta ut handelsavtalet till ett självständigt avtal – kan vetoprocessen kringgås. Ett handelsavtal kräver nämligen bara att en majoritet av medlemsländerna godkänner det.
– Det här är en väldigt odemokratisk manöver. Istället för att lyssna på kritiken och försöka rätta till de delar som har blivit kritiserade, försöker de nu dela upp det här avtalet så att den del som har blivit så oerhört kritiserad ändå kan gå igenom, säger Karin Ståhl.
Avtalet skulle, om det går igenom, bli det största handelsavtalet i EU:s historia. Målet är att förenkla europeisk export av bland annat bilar, maskiner och IT-varor – samt import av framförallt råvaror, som till exempel kött, soja, socker och etanol.
– Avtalet kommer ge ett incitament till att skövla ännu mer skog för att odla mer soja och ge ännu mer plats för boskap. Det finns en enorm risk för ökad avskogning och intrång på urfolkens territorier om det här avtalet går igenom, säger Karin Ståhl.
Flera länder säger nej
Flera medlemsländer säger nej till avtalet i dess nuvarande form, däribland Frankrike och Belgien. I Sverige är det bara V och MP som opponerat sig mot det.
Att ett frihandelsavtal med Mercosur-länderna kan få konsekvenser för både klimatet och miljön slår även det svenska Kammarkollegiet fast i en rapport från 2020. I rapporten, som gjordes på uppdrag av den förra regeringen, går det bland annat att läsa:
”Den ökade produktionen i dessa länder kan innebära att mer mark tas i anspråk vilket ökar risken för avskogning och därmed negativa miljöeffekter. Riskerna förstärks av att Brasilien, Paraguay och Argentina alla ligger bland de tio främsta länderna när det gäller årlig avskogning”.
M vill att avtalet godkänns
Jörgen Warborn är EU-parlamentariker för Moderaterna och driver på för att avtalet ska godkännas i parlamentet. Han hävdar att avtalet snarare är ett incitament för Brasilien att arbeta ännu mer med frågor som rör klimat och avskogning.
– Avtalet kommer öppna upp en marknad på över 260 miljoner konsumenter – den femte största ekonomin utanför EU. Det innebär nya möjligheter för europeiska företag, arbetstillfällen, tillväxt och en stärkt välfärd. Avtalet är ett starkt incitament för länder som Brasilien att hålla fast vid sina löften om hållbar utveckling, inklusive att stoppa olaglig avskogning, säger han.
Att avtalet skulle bidra till ökat miljö- och klimatarbete håller inte EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) med om. Han vill att avtalet förhandlas om från grunden.
– Hela kapitlet om hållbarhet i avtalet är icke-bindande, det finns alltså ingenting som säger att det som står där kommer att följas. Det är fina ord men inga löften, säger han och lägger till:
– Det är otroligt positivt att högerpopulisten Bolsonaro är bortröstad som Brasiliens president, men Mercosuravtalet bär hans fingeravtryck. Att han nu kliver av presidentämbetet vid årsskiftet innebär inte att vi ska dra en lättnadens suck och släppa igenom Mercosuravtalet. Vi borde göra tvärtom och se det som en möjlighet till omförhandling.
