– Jag tror att det är litet för tidigt att säga. Tekniken måste få bevisa sig själv mot andra tekniker. Men anläggningen här i Värtan har möjlighet, om den var fullt utbyggd, att ta hand om 800 000 ton. Och det är ju ett ganska substantiellt bidrag, säger Anders Ygeman.

– Det här är en del av lösningen. Jag tror att vi behöver elektrifiera vår personbilsflotta. Vi kommer att vara tvungna att elektrifiera en stor del av våra godstranporter. Vi kommer att behöva gå över till elektricitet i vår stålindustri. Men inom cementindustrin och bioeldade fjärrvärmeanläggningar, då tror jag att det här kommer att vara en framtidsteknik.

Finns en risk att tekniken tas som intäkt för att inte minska utsläppen här och nu?

– Här ser jag det inte alls, här koldioxidavskiljer vi från biobränslen, vilket ger negativa utsläpp. Det kan finnas en sådan effekt på andra områden. Men än så länge är den här tekniken så dyr att det är lönsammare att göra investeringar för att minska utsläpp än att avskilja koldioxid och lagra den. I grunden kommer tekniken bara att användas om den blir billigare än priset på koldioxid.

Finns det områden där du är tveksam till tekniken?

– Jag tror att kostnaden kommer att avgöra. De områden där jag verkligen ser det för är bio-energi och betong- och cement. Jag tror inte att det är rimligt att se det för exempelvis stål. Då tror jag att det dom gör med Hybrit, att använda elektricitet som är framställd på förnybart sätt, är en bättre väg att gå.

Än så länge är tekniken alltså för dyr.

– Ja, än så länge är det så. Vi hoppas ju att pressa ner kostnaderna. Framför allt för bio-CCS, men kanske också för cement- och betongindustrin där det är svårt att se andra lösningar.

Hur bör staten hjälpa till?

– Det kommer nog att behövas både nya styrmedel och investeringsstöd. Men framför allt måste tekniken bli kommersiellt gångbar. Det är svårt att tänka sig att man ska finansiera tekniken med statliga medel över längre tid. Där kommer priset på koldioxid vara helt avgörande för om den kommer att vara ekonomiskt lönsam.

Vad krävs för att det ska bli ett samarbete med Norge?

– Jag tror att Norge framför allt vill höra att vi vill vara med. Dom står ju inför beslut om dom ska investera i sin lagringsanläggning. Sedan är det viktigt att säga att lagring är ett steg. Nästa steg är förhoppningsvis att vi kan använda koldioxiden som vi tar om hand, exempelvis för att göra nya bränslen.

Är svensk lagring aktuell?

– På kort sikt ser jag nog att vi kommer att använda norsk lagring. De har ju betydande lagringskapacitet och kunskap. Sedan är min förhoppning att vi ska kunna börja använda koldioxiden istället. Men vi får se hur långt tekniken utvecklas.