Gössling har tillsammans med kollegan Andreas Humpe tittat på branschstatistik, data från överstatliga organisationer och nationella undersökningar om flygbranschen 2018. Resultaten visade att elva procent av världens befolkning reste med flyg under året, varav uppemot fyra procent reser internationellt. Statistiken visar även tydligt att en mycket liten del av resenärerna står för det största bidraget till den globala upphettningen. Bland industriländernas befolkning var det knappt hälften av invånarna som flög under 2018. Siffran var lägre i Tyskland, där 35 procent av befolkningen flög.

En procent av befolkningen

De mest frekventa flygpassagerarna utgör enligt studien inte mer än en procent av världens befolkning och står för mer än hälften av de totala utsläppen av koldioxid från passagerarflyg. Enskilda användare av privata flygplan står för utsläpp på upp till 7 500 ton koldioxid per år, vilket kan jämföras med genomsnittsresenärens 130 ton koldioxid per år.

– De rika har haft allt för mycket frihet att utforma planeten som de vill. Vi borde se coronakrisen som en möjlighet att trimma ner flygtransportsystemet, säger Stefan Gössling till The Guardian.

Coronakrisen har lett till en 50-procentig minskning av antalet flygpassagerare under 2020, en skarp kontrast till tidigare år det senaste decenniet. Mellan 2013 och 2018 ökade utsläppen från flygindustrin med 32 procent. Flygbranschen väntar sig en total återhämtning till 2024, skriver The Guardian.

Amerikanerna värst

Den procenten som flög mest flög enligt Gössling 56 000 kilometer på ett år – motsvarande tre långa flygningar per år, en kort flygning per månad eller någon kombination av de två.

Störst utsläpp från passagerarflyg står amerikanerna för. Nordamerikaner flög 50 gånger så långt som afrikaner 2018. Européer och människor från Mellanöstern flög 25 gånger så långt som afrikaner under samma period.