–  Rapporten ger den kunskap som krävs för att ta itu med utrotningen av arter, ekosystem och den genetiska mångfalden – förluster som utgör verkliga hot mot allt levandes välbefinnande på jorden, säger hon.

Forskarna har för första gången någonsin identifierat och rangordnat de fem största globala hoten mot naturen. I toppen hamnar förändringar i mark- och havsanvändning.

Skogar och hela ekosystem skövlas till gagn för timmerindustrin, för oljeindustrin eller för palmolja som används i snacks och kosmetika. I Brasilien jämnas regnskogar med marken för att ge plats åt sojaplantager och boskapsfarmer, medan haven töms på fisk. Ironiskt nog förstör den storskaliga matproduktionen grunden för ett hållbart livsmedelssystem.

– Rapporten är en påminnelse om att våra försörjningsmöjligheter, vår hälsa och livskvalitet är beroende av naturen.

Klimatet mest i fokus

Om vi fortsätter som hittills kommer artutrotningen att accelerera, vilket i sin tur gör det omöjligt att nå flera av de övriga 17 Globala mål för hållbar utveckling inom Agenda 2030 som fastställts av FN. Dessutom kan insatser för att uppfylla vissa av målen, exempelvis på energi- eller livsmedelsområdet, motverka möjligheterna att uppnå andra mål – som bevarande av biologisk mångfald.

Ett exempel är när USA och EU införde biobränslemandat för att minska de egna CO2-utsläppen, och därmed bidrog till skogsskövling och större utsläpp i andra länder.

– Att uppfylla hållbarhetsmål och få ner klimatutsläpp får inte ske på bekostnad av den biologiska mångfalden. Alla, från regeringar till hushåll, måste ta hänsyn till konsumtionens och produktionens påverkan bortom de egna nationsgränserna, säger Mine Islar.

Många grundläggande mänskliga behov är beroende av biologisk mångfald. Ändå är naturen i stort sett osynlig när avgörande beslut fattas inom politik och ekonomi.

– Inom toppolitiken har klimatförändringarna stått mest i fokus hittills, eftersom energi­politiken är central för ekonomisk tillväxt. Men den biologiska mångfalden är minst lika viktig för framtiden på jorden som klimatet, säger rapportens ordförande Sir Robert Watson, till Huffington Post.

Förstörelsen av land, artutrotningen och klimatförändringarna är tre sidor av samma nödläge, menar han.

Radikal omvandling

Huvudsyftet med rapporten är enligt Mine Islar att utrusta beslutsfattare med de verktyg de behöver för att göra bättre val för människor och natur:

– Det viktigaste budskapet är att det inte är möjligt att skydda världens artrikedom samtidigt som vi upprätthåller och ökar en konsumtion som redan överstiger gränserna för vad jorden klarar av.

Rapporten slår fast att förlusten av biologisk mångfald är en effekt av dagens ekonomiska system, som helt domineras av målet om ekonomisk tillväxt.

Även om dessa tankar inte är nya är de enligt Mine Islar ganska radikala för att komma från FN.

– Det är ett mycket viktigt konstaterande av IPBES. Hittills har kopplingen mellan ekonomi och artutrotning inte varit helt tydlig eftersom ekosystem sällan studeras i relation till sociala, politiska och ekonomiska kontexter, säger hon.

Man brukar tala om en sjätte massutrotning. Är vi redan där eller kan den stoppas?

– Det är inte för sent att göra skillnad om vi startar nu på varje nivå från det lokala till det globala. Länder med hög konsumtion per capita och en historisk ekologisk skuld har ett större ansvar. Vi måste skapa en ekonomi som styr iväg från paradigmet för ekonomisk tillväxt och låta politik och beteende på alla nivåer styras av principen om att skydda naturen. Genom en  fundamental omorganisering av hela samhällsssystemet – liksom av våra värderingar och mål –  kan naturen fortfarande bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt.

Vad kan vanliga människor göra för att stödja bevarandet av världens biologiska mångfald?

– Vi kan börja med att sänka vår konsumtion och försöka stödja lokal hållbar produktion. Det är ett etiskt, moraliskt och socialt ansvar för alla medborgare, att skydda det system som upprätthåller vårt liv varje dag.