BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Större städer och lägre vattennivåer
Vattenbristen beror bland annat på de två senaste årens torra vintrar. Den nederbörd som faller under vinterhalvåret är nämligen mest avgörande för grundvattennivån. Regn under den varma årstiden sugs till stor del upp av växtligheten eller avdunstar. Men även andra faktorer påverkar vattenbristen.
– Från mitten av 1800-talet inleddes en dränering av svensk åker- och skogsmark för att öka bördigheten. När markens vattenhållande förmåga minskade blev också grundvattenbildningen lägre. Eftersom Skåne är rikt på jordbruk med omfattande dränering präglas landskapet i dag av en jämförelsevis snabbare avrinning, säger Kenneth Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds tekniska högskola.
Han tillägger att städerna i dag är större och innehåller betydligt fler hårdgjorda ytor som släpper igenom väldigt lite vatten. Även på så sätt hämmas grundvattenbildningen. Dessutom ökar det totala vattenbehovet när vi blir fler och fler som ska dela på samma vattenresurs. Persson rekommenderar därför sparsamhet med vår privata vattenförbrukning. Vi kan hjälpa till att förebygga ett mer akut bristläge genom enkla åtgärder (se faktaruta).
Slöseri med rent vatten i toaletter
En mer genomgripande sparåtgärd vore att ha olika nivåer av vattenkvalitet. Regn- eller sjövatten hade kunnat användas till spolning av toaletter.
– Ett sådant system kräver så klart installation av nya rör och skulle innebära en större utbyggnad. Den som har möjlighet kan också bara samla regnvatten i tunnor för att sedan använda till spolning, säger Kenneth Persson.
Systemekolog Folke Günther hade velat se ett annat sätt att använda vatten och andra naturresurser.
– Det system för vattenhantering som vi har byggt upp under lång tid medför ett stort slöseri. Först renas vatten till högklassigt dricksvatten och sedan används det till spolning av toaletter. Dricksvattnet blandas med fekalier, urin och gråvatten (vatten från dusch, disk och tvätt).
I genomsnitt transporteras flera hundra liter per dygn och person på detta sätt till reningsverken för att renas och får därefter rinna ut i vattendrag och hav. På så sätt gör vi oss av med både vatten och viktiga ämnen som fosfor och kväve. Günther menar att vi i stället borde effektivisera användningen genom att skapa fungerande kretslopp.
– Det självklara vore att använda källsorterande toaletter och att låta den näringsrika avföringen bli till gödsel. Därmed skulle vi både spara på dricksvatten och återföra kväve och fosfor till jordbruket. Grundämnet fosfor blir alltmer energikrävande och dyrt att bryta och kommer snart att vara på upphällningen. Därför är det viktigt att återanvända samma fosformolekyler gång på gång i ett kretslopp – utan fosfor kan vi inte producera livsmedel!
”Måste komma över motviljan”
Folke Günther är medveten om att det finns en motvilja mot att använda mänsklig avföring som gödsel. Även källsorterande toaletter stöter på motstånd. För en del är det obehagligt att inte bara med ett enkelt tryck kunna spola bort avföring med vatten. I västvärlden har vi vant oss vid ett supersanitärt samhälle där vi helst vill fjärma oss från allt som luktar ”illa” och är ”smutsigt”.
– Det är något vi kan och kanske måste komma över. Historiskt sett har det varit vanligt att gödsla med mänsklig avföring. Vi borde inte slösa bort en sådan värdefull resurs, säger Folke Günther.
Industrierna bär stort ansvar
Den största besparingspotentialen när det gäller vattenanvändning finns hos industrin. Som framgår av tabellen intill står industrin för cirka 70 procent av Sveriges totala vattenanvändning. Allt det vatten som industrin tar i anspråk är dock inte grundvatten utan en del hämtas från sjöar och hav.
– Industrin måste börja hushålla med vatten på ett annat sätt. Ett exempel från Mexiko visar vilka stora besparingsmöjligheter som finns. När General Motors byggde en bilfabrik i ett vattenfattigt område nära Monterrey i Mexiko utformade de ett system för återvinning av både det industriella vattnet och av avloppsvatten. Samtidigt som de sparade på vatten minskade produktionskostnaderna. Den modellen borde många industrier kopiera, säger Kenneth Persson.
