En stor del av plasten som legat nedgrävt i naturen kommer sedan att användas för att skapa nya saker. 

I landet är Juliet Namujju känd som eko­entreprenören bakom Kimuli Fashionability, ett av Ugandas ledande företag inom återvinning och återskapande av plastavfall. Hennes team består av ungdomar, ensamstående mammor och personer med olika former av funktionsnedsättning.

Kärleken till miljö, design och att hjälpa utsatta människor började växa redan när hon var liten flicka. Juliet Namujju växte upp med sin mormor som var skräddare och flickan tog resterna från sin mormors kreationer och gjorde sina egna leksaker.

– Jag visste att mormor var fattig och inte kunde köpa nya dockor till mig, så jag gjorde mina egna. Det var då jag började fundera på det här med återanvändning för första gången, säger hon.

Juliet Namujjus pappa gick bort när hon precis hade fyllt sex år. En allvarlig olycka några år tidigare hade gjort att han var tvungen att amputera benen. Pappans funktionsnedsättning ledde till att han aldrig mer fick ett jobb och situationen gjorde honom sjuk och svag.

– Det är stor stigma kring personer med funktionsnedsättning i Uganda. Jag såg hur min pappa kämpade och hur funktionsnedsättningen gjorde att han förlorade allt. Hade han haft någon som stöttat honom hade han levt idag.

Samlar tre ton plast årligen

När hon startade Kimuli Fashionability ­bestämde sig Juliet Namujju för att det också skulle vara ett sätt att hjälpa människor med funktionsnedsättning till ett bättre liv. Idag har majoriteten av skräddarna som arbetar för henne någon form av funktionsnedsättning. De flesta är dövstumma.

– Det är min kallelse att ge människor med funktionsnedsättning en chans, något min pappa aldrig fick. Dessutom finns det många med funktionsnedsättningar som har en enorm styrka och arbetsvilja. Det finns ingen som producerar snabbare än kvinnorna vi jobbar med här, säger Juliet Namujju och ler.

Hennes mormor hade inte pengar för att ge Juliet Namujju en högre utbildning, men en kort skräddarkurs gav henne en plats på ”Social Innovation Academy”. Det är en skola som utbildar unga från fattiga förhållanden till hållbarhetstänkande entreprenörer. Det var här idén om att förvandla skräp till nya produkter föddes. Hon öppnade dörrarna till Kimuli Fashionability 2017 och idag sysselsätter företaget 25 skräddare, som skapar allt från väskor till plånböcker och jackor av plastavfall.

Företaget återvinner 300 kg plast i månaden och avfallet har blivit till mer än 20 000 produkter. Juliet har sakta men säkert byggt upp ett varumärke som har fått uppmärksamhet både i Uganda och utomlands.

Afrika har kommit långt i arbetet för att bli en kontinent fri från engångsplast. Av de 54 delstaterna har 34 vidtagit åtgärder för att förbjuda användningen av engångsplast, ­enligt miljöorganisationen Greenpeace. Kenya är en pionjär på området. Landet har världens tuffaste förbud mot plastpåsar och den som tillverkar, säljer eller använder en plastpåse riskerar fängelse i upp till fyra år eller böter på motsvarande 350 000 kronor. I Uganda är användningen av plastpåsar förbjuden enligt lag, men bristen på genomförandelagar, stor korruption och tryck från plast­tillverkande företag gör att plastpåsar fortfarande används.

I Uganda blir upp mot 9 948 ton plastavfall inte upplockat, enligt en studie genomförd av GKMA PET Plastic Recycling Partnership i fjol. Stora delar av avfallet hamnar i sjöar och skogar. Med en växande befolkning och få avfallsplatser hamnar allt mer plast i naturen. 

Inspirerad av barndomen

Det surrande ljudet från symaskiner kan höras genom ytterdörren till företaget Reform Africa som ligger utanför staden Entebbe. Här har ekoprenören Faith Aweke, 28, och två andra unga kvinnor startat ett företag som förvandlar skräp till skolväskor och kläder.

Född och uppvuxen i ett ghetto i centrala Kampala var skräp och alla utmaningar relaterade till det en del av Faith Awekes barndom.

– Jag minns hur allt skräp och plast i avloppssystemet skapade översvämningar i området. Den ohygieniska miljön präglade mig som barn och var inspirationen bakom Reform Africa, säger ekoentreprenören. 

På vardagsrumsgolvet i huset i ­Entebbe sitter två tjejer och klipper i stora lakan av plast. I ett annat rum bredvid pressas soppåsar till material som ska bli till väskor och ­accessoarer. Företaget Reform Africa är särskilt känt för sina färgglada skolväskor.

– Barn från fattiga familjer har inte råd med skolväskor. Många barn har sina böcker i ­händerna när de går till skolan, eller i en sliten plastpåse, säger Faith Aweke.

Fem procent återvinning

I dag har hon sju tillsvidareanställda kvinnor och ett 20-tal kvinnor som arbetar deltid med att plocka och tvätta plastavfallet. Varje månad plockar teamet runt 500 kilo plast­påsar som blir produkter som idag finns på flera kontinenter. Reform Africa har bland annat inlett samarbete med två butiker i Nederländerna och en i Storbritannien. Via samarbete med en rad organisationer och företag skapar de unika produkter som bevarar miljön. 

Teamet bakom Reform Africa når även ut till skolor för att informera om vikten av miljö­skydd och konsekvenserna av att ­använda engångsplast. Enligt eko­entreprenören är det dålig kunskap om miljö och återvinning hos både vuxna och barn.

– Folk har ingen kunskap om skräp. De gräver ett hål i marken och fyller det med skräp och tror att problemet är borta! Sedan odlar de grönsaker i samma jord, säger Faith Aweke.

Det tar 450 år att bryta ner en plastflaska i naturen. I Uganda återvinns bara cirka fem procent av all plast.

– Myndigheterna måste sätta mer fokus på miljön och etablera fungerande system för återvinning. Så länge det inte finns system för det går det inte att motivera människor att bli mer miljömedvetna, säger Faith Aweke.

Etablerar kunskapscenter

Nu jobbar hon och teamet med den stora drömmen att skapa ett stort kunskapscenter för återvinning, kreativitet och informationsarbete.

– Vi vill ha ett center dit barn och unga kan komma för att lära sig om återvinning och där vi har resurser för att återvinna alla typer av plast och producera produkter av den.

I en by utanför staden Mpigi sitter ­kvinnor framför symaskiner i ett litet rum. Juliet Namujjus kollega Sahara kommunicerar med kvinnorna på teckenspråk. De gör ansiktsmasker i plast som är speciellt designade för människor som inte kan höra eller tala. De speciella ansiktsmaskerna blev kända när coronakrisen kom och stora medier som CNN upptäckte Juliet Namujju och företaget ­Kimuli Fashionability.

Hon har idag stora planer för framtiden och berättar att hon kommer etablera ett ­center där över 100 dövstumma skräddare jobbar med att skapa produkter av plastavfall.

– En sak min uppväxt lärt mig är att man kan klara allt om man har driv, tålamod och drömmar.